av Birgitta/Bi

Vid mitt senaste besök på Teneriffa hade jag glädjen att möta Diana Islas. Idag ska även du få den äran att göra hennes bekantskap.

Som jag berättade i gårdagens inlägg om butiken La Galeria Bellas Artes så har de numera kurser och träffar inom scrapbooking. Ledare/lärare för dessa är Diana Islas som jag passade på att få en liten intervju med.

Berätta lite om dig själv
Hej allihopa!
Jag heter Diana Islas. Jag föddes i Mexico men har nu bott på Teneriffa i flera år. Redan som barn var jag väldigt kreativ och har alltid varit intresserad av allt som har med design och utsmyckning att göra. Jag är enormt förtjust i att lära ut nyskapande saker till andra och att inspirera dem att släppa ut sin kreativitet. Jag älskar scrapbooking, framför allt vintage och shabby chic.

Cuéntanos un poco sobre ti misma
Hola a todos!
Mi nombre es Diana Islas, nací en México pero llevo muchos años viviendo en Tenerife. Desde que era una niña he sido muy creativa, siempre me ha interesado  todo lo relacionado con la decoración y el diseño. Me apasiona enseñar a la gente cosas innovadoras y hacer que saquen su creatividad, soy una enamorada del scrapbooking y mis estilos favorito son el vintage y shabby chic.

Hur länge har du hållit på med scrapbooking och kortmakeri?
Jag kom i kontakt med det för ca 4-5 år sedan. Det var som om en dröm uppfyllts. Äntligen fanns det vackra papper med ett brett urval av stilar, färger samt verktyg som tillät att jag kunde arbeta ännu bättre och förbättra mina alster.

¿Hace cuanto tiempo que te dedicas al scrapbooking y al cardmaking?
Lo descubrí hace 4-5 años aproximadamente, fue como si mi sueño se hubiese hecho realidad, por fin existían hermosos papeles con una amplia variedad de gustos, colores y herramientas con las cuales podía perfeccionar mis trabajos.

Enligt vad jag har förstått håller du kurser på olika håll på Teneriffa, hur började du med det?
Från allra första början var scrapbooking bara en hobby för mig, men mina vänner och bekanta började visa intresse för mina verk och ville också lära sig. Scrapbooking var inte så känt på Teneriffa då men med tiden började jag få en större efterfrågan från andra som också ville lära sig. Det var då jag började hålla kurser.

Por lo que he entendido te dedicas a dar varios cursos en distintos sitios en Tenerife, ¿cómo empezaste a dar cursos?
Al principio era un hobby para mí, pero mis amistades y conocidos se interesaban por mis trabajos y  querían aprender a realizar scrapboking, porque en Tenerife aún no era muy conocido y con el tiempo empecé a recibir más demanda de gente que quería aprender y así comencé a impartir los cursos.

Vad är det för typ av kurser som du håller? Håller du kurser i olika nivåer, teman?
Jag genomför kurserna på två sätt:

- I den första arbetsformen ger jag en introduktion till scrapbooking. Jag håller en 4-timmars workshop där vi går igenom och arbetar med grundtekniker och avslutar projektet på samma dag.
- I den andra arbetsformen håller jag lektioner en gång i veckan så deltagarna (tjejerna) hinner lära sig många olika tekniker

¿Qué tipos de cursos das? ¿Hay distintos niveles, temas?
Lo trabajo de dos formas.

- La primera modalidad es el descubrimento al scrapbooking, un taller de 4 horas donde se aplican técnicas básicas y finalizan el proyecto el mismo día.
- La segunda modalidad son clases una vez por semana donde las chicas van descubriendo una amplia variedad de técnicas.

Vilka är det som besöker dina kurser?
De flesta bor på Teneriffa, även om det är folk från många olika nationaliteter.

¿Qué tipo de personas participan en tus cursos?
La mayoria vive en Tenerife, aunque participa mucha gente de diferentes nacionalidades.

Hur många fasta grupper håller du i?
Ca 5-6 grupper per vecka men jag kan inte säga exakt hur många som deltar varje gång.

¿De cuántos grupos permanentes estás encargada?
No sabria decir exactamente cuanta gente acude, aproximadamente entre 5 y 6 grupos a la semana.

Är scrapbooking populärt på Teneriffa? Hur många håller på med det?
Det har blivit allt mer populärt den senaste tiden. Det finns många som fortfarande inte känner till scrapbooking, men jag lägger märke till att intresset för att lära sig ökar för varje dag.

¿Es scrapbooking popular en Tenerife? Aproximadamente, ¿cómo es de frequente?
Está empezando a ser popular hace poco tiempo, hay mucha gente que aún no lo conoce, pero cada día noto más interés en las personas por aprenderlo.

Håller både män och kvinnor på med scrapbooking och korttillverkning?
Hittills har jag bara haft kvinnor på mina workshops men jag tycker att jag får mycket bra ideér/förslag från män.

¿Son scrapbooking y cardmaking actividades que tanto hombres y mujeres las ejercen?
A día de hoy solo son mujeres las que han participado en talleres, aunque las opiniones de los hombres son muy buenas.




Skiljer sig scrapbookingen på Teneriffa/i Spanien, sig åt om man jämför med andra länder, särskilda trender och så vidare.
Ja, det finns många stilar men i Spanien håller man kanske mest på med stilar som Modern, Clean&Simple, Vintage, och fristil. Det är svårt att jämföra för alla har olika stil och smak.

¿Hay diferencias entre el modo de hacer scrapbooking en Tenerife/España, comparado con otros países? Por ejemplo, ¿crees que hay determinadas modas o estilos?
Si, quizás en España les gusta. Hay mucha variedad de estilos, aunque la más común es  estilo Modern, Clean & Simple, Vintage y estilo libre. Es difícil comparar porque hay mucha gente con distintos gustos.

Var finner du/ni inspiration?
Alla designs som jag tar fram är mina egna, men ibland vänder jag mig till olika media för att uppdatera mina kunskaper samt för att förnya tekniker och anpassa dessa till min egen stil.

¿Dónde buscas tu/vosotros la inspiración?
Todos los diseños son míos, pero hay veces que recurro a distintos medios para actualizarme e ir innovando técnicas y adaptarlas a mi estilo.

Var får ni lättast tag på material?
Fram tills för inte så länge sen brukade jag handla via internet för att det var så svårt att hitta material här på Teneriffa. Men nu, lyckligtvis, erbjuder La Galeria Bellas Artes ett brett utbud av produkter och då blir det bekvämare för mig att handla där.

¿Dónde prefieres o se te hace más fácil/cómodo comprar/encontrar material?
Hasta hace poco compraba por internet, porque era muy difícil conseguir material en Tenerife, pero afortunadamente la tienda de La Galeria Bellas Artes cuenta con una amplia variedad de productos, y me es más cómodo hacer mis compras allí.

När började ditt samarbete med La Galeria Bellas Artes?
För ett år sedan

¿Cuándo empezó tu colaboración con La Galeria Bellas Artes?
Hace un año.

Är det något mer du vill berätta för oss/dela med dig?
Jag gillar att varje person får chansen att komma i kontakt med sin egen kreativitet. Det är underbart att kunna genomföra ett projekt där alstret är en produkt av ens egen fantasi. Resultatet kan bli helt otroligt eftersom det även beskriver ens personlighet.
Jag vill tacka Birgitta för möjligheten att kunna delta i Skrotbokens blogg samt alla läsare.
Hälsningar från Teneriffa/Spanien

¿Algo más que deseas compartir?
Me gusta que cada persona logre conectar con su creatividad, es maravilloso hacer un proyecto que ha sido producto de tu imaginación y es impresionante el resultado porque puede lograr describir la personalidad de cada uno.
Gracias a Birgitta por la oportunidad que me dio a participar en Skrotboken y a todos lectores.
Saludos desde Tenerife/España

Gracias Diana!

Ett stort tack till Diana för att vi fick en liten inblick i hennes scrapbookingvärld och tack till Marcia för hjälp med översättning.

Samtliga foton i detta inlägg tillhandahållna av Diana Islas

Skrotbokens länkar
Utländska skattkammare av Bi

av Birgitta/Bi

Nu är vinterlovet igång för de flesta i Sverige. I syd firar vi den sista lediga dagen och åter andra har just börjat sitt lov. Kanske har du fått möjlighet att åka iväg på en resa? Jag fick bli hemma men kommer istället att ta med dig till ett av mina smultronställen utomlands.

Ibland går resan till ett shoppingmecka där scrapbookingmaterial växer som på träd och där shoppingen är en del av valet av resmål; mer eller mindre medvetet, men det kan också vara så att man medan man är på resa överfalls av lusten att skapa; framför allt om man vistas borta under en längre tid, och sökandet efter material börjar.

Jag har under många års tid haft den stora förmånen att kunna resa till Teneriffa under några veckor på hösten, då klimatet här hemma är som värst. Sedan jag började med scrapbooking har en del av semestern gått åt till att söka efter material att pyssla med, mest för att se om det finns material man inte kan finna här hemma men även för att långa lediga dagar och kvällar tycks väcka pyssellustan lite extra och det är för tungt att ta med material hemifrån.

Numer har jag ett favoritställe som alltid får ett besök när jag är på Teneriffa – La Galeria Bellas Artes, som du finner på Avenida de Suecia 21, Los Cristianos - Arona.

Hoy os voy a llevar a uno de mis lugares favoritos en el extranjero.
A veces el viaje me lleva a una de las mecas del shopping donde el material para mi colección de recortes abunda como si creciera en árboles y el puro hecho de salir de compras es lo que dicta la elección, consciente o no, de la mismísima destinación; pero, también puede pasar que mientras estás viajando te entren esas ganas inexplicables de crear, sobre todo si te encuentras en un sitio ajeno durante un tiempo más largo. Entonces, comienza la busqueda por material que usar.

Desde hace varios años que tengo el privilégio de ir a Tenerife de vacaciones unas semanas durante el otoño, justo cuando hace el peor tiempo aqui en mi tierra en el sur de Suecia. Desde que he empezado a coleccionar recortes, paso buena parte de mis vacaciones buscando material para mis creaciones. Dedico, sobre todo, mucho buscando material que no haya visto aquí en Suecia, pero también porque los largos días y noches de ócio son como un tónico a las ganas de poner mi creatividad en uso (además, todo el material adquirido se hace muy pesado en la maleta).

Cuando estoy en Tenerife, le presto siempre visita a la tiende que, en estos momentos, es mi favorita: La Galeria Bellas Artes, situada en la Avenida de Suecia 21, en Los Cristianos - Arona.

Butiken öppnade i december 2011 med visionen att vara en konstnärsbutik med allt som behövs för konstnärer vad gäller färg, papper och annat artistmaterial men redan efter några månader kompletterades sortimentet med annat hobbymaterial, allt för att möta kundernas efterfrågan av material.
Det första som tillkom var designade mönsterpapper och punchar. I nästa steg utökades sortimentet med dekorationer och en hel del annat hobbymaterial samt maskiner och tillbehör från till exempel Fiskars och Big Shot, Nu finns även stansmaskiner som Silouette Cameo.
Två mycket trevliga herrar arbetar i butiken; ägaren och en anställd, båda lystrar till namnet Luis så det är enkelt att komma ihåg. Är det något du saknar gör de sitt yttersta för att se till så det kommer till butiken.

La Galeria Bellas Artes abrió sus puerats en diciembre de 2011 con la visión de ofrecer todo lo necesario para un artista en lo que se refiere a pintura, papel y material artístico, pero, ya pasados unos pocos meses y como respuesta a las demandas de sus clientes, el surtido ofrecido se completaba con diversidad de materiales de manualidades.
Los primeros productos añadidos al surtido de material fueron papeles de diversos diseños ó texturas y troqueladoras. A seguir se añadieron diversos adornos y otros tipos material de manualidades, como tambiém máquinas y accesorios de, por ejemplo, Fiskars y Big Shot. Y últimamente hay incluso plotters de corte, como los de Silouette Cameo.

En La Galeria Bellas Artes te encuentras con dos caballeros: el dueño y un dependiente, ambos son muy agradables y responden al nombre de Luis (¡fácil de acordarse!). Y si hay algo que uno necesite, harán todo lo posible para encargartelo.


På hyllorna finns förutom allsköns färger som passar de flesta konstnärer från amatör till proffs även scrapbookingmaterial från framförallt Sissix, Fiskars, Artemo med flera företag. Designpapper finns från de vanliga stora företagen Pinkpaislee, Heartfelt Creations, BoBunny, Prima marketing, Kaiserkraft, DCWV och så vidare. Senast jag var där hade de den största paperstack jag någonsin sett med 360 ark, från K&Company. Gissa om jag hade velat köpa den? Lite opraktiskt dock när man ska flyga hem. Stämplar och dynor, dekorationer, fästprodukter – ja, det mesta du kan behöva. I övrigt något begränsat med material från företag i USA då tullar och skatter gör att dessa produkter blir ”onödigt” dyra.

En las estanterías, además de colores de variada índole adecuados a todo tipo de artistas, de aficionados a profesionales, encuentras material de scrapbooking de las marcas Sissix, Fiskars, Artemo, entre otras. Entre los distintos tipos de papel, encuentras productos de las conocidas marcas Pinkpaislee, Heartfelt Creations, BoBunny, Prima marketing, Kaiserkraft, DCWV, etc. La última vez que estuve en La Galeria Bellas Artes, tenían a venta paquetes de papel de K&Company con 360 hojas, el más grande que he visto hasta hoy. ¡Lo que me hubiera haberlo comprado! Pero algo inconveniente a la hora de subirse al avión. Sellos y otros materiales para estampación, adornos, material adhesivo… bueno, casi todo lo que puedas necesitar. Por lo demás, el surtido de material de empresas Estadounidenses es limitado, puesto que los costes de aduana e impuestos hacen que el precio de tales productos sea exageradamente alto.


Kundkretsen består av konstnärer, glada amatörer och hobbypysslare både fast boende, långtids-/säsongsboende och turister. Av turister kommer många från England, Sverige, Tyskland, Belgien och i ökande grad från Ryssland. Från Italien har inflyttningen till Teneriffa ökat.

Under 2013 kunde butiken bygga ut och dubblerade därmed sin affärsyta. I och med renoveringen finns det numer även ett bord i lokalen där det flera gånger i veckan träffas en grupp kvinnor för att scrappa tillsammans, under ledning av Diana Islas. Butiken anordnar olika event och kurser och det är en aktiv och levande butik. För de fastboende innebär tillgången till materialet i butiken både en möjlighet till arbete som kan generera extra inkomst, hobbyverksamhet som ger välbefinnande både fysiskt och mentalt samt glädje – precis som för oss här hemma. ;)
Besök gärna La Galeria Bellas Artes när du åker till Teneriffa. Vill du besöka dem från hemmaplan finns länk till deras Facebooksida och hemsida nederst i detta inlägg.

Los clientes de La Galeria Bellas Artes son artistas, aficionados de las bellas artes y de las manualidades, vecinos permanentes y estacionales, y turistas. Entre los últimos se encuentran ingleses, suecos, alemanes, belgas y, cada días más, russos. En tránsito de italianos a Tenerife también ha aumentado.

En 2013 La Galeria Bellas Artes ha expandido y su local es ahora el doble de antes. Gracias a la restauración del local, ahora hay una mesa en la tienda que sirve de punto de encuentro para un grupo de mujeres que se dedican al scrabooking. El grupo se encuentra varias veces a la semana y, bajo la supervisión de Diana Islas, se dedican a crear juntas. Se organizan distintas actividades y cursos, lo que vuelve La Galeria Bellas Artes en una tienda activa y viva. Igual que para nosotros aquí en Suecia, la disponibilidad a los materiales colección de recortes o scrapbooking trae consigo mucha oportunidades para aquellos que viven permanetemente en Tenerife, tanto oportunidades de trabajo con ingresos economicos, como también fuentes de ocio que alegran y enriquecen tanto el bienestar físico como el mental.

Les recomiendo una visita a La Galeria Bellas Artes si te encuentras en Tenerife. Y si quieres visitarlos virtualmente desde tu casa puedes hacer clique en el enlace a su página de Facebook al final de esta entrada de blog.

Imorgon kommer även en intervju med kursledaren Diana Islas att publiceras.
Har du ett favoritställe utomlands som du vill tipsa om. Hör gärna av dig till oss via en kommentar till detta inlägg eller via mejl till Skrotboken. Det vore kul om vi kunde hjälpas åt med att kunna finna scrapbooking pärlorna på våra semestermål.
Ett särskilt tack för hjälpen med översättningen går till Marcia. Kram och tack!

Länkar
La Galeria Bellas Artes - Facebooksida
La Galeria Bellas Artes hemsida

av Bi och maxell

I detta inlägg introducerar vi så kallade analoga färger, det vill säga färger som är grannar med varandra.

Färg ritas ibland upp i cirklar - så kallade färgtoncirklar. Dessa kan bestå av olika antal sektorer. Bland de vanligaste finns färgtoncirklar som har endera 12 eller 24 sektorer, men det förekommer också cirklar som har 16 eller fler sektorer. Antalet sektorer beror på vilka färger som används som utgångspunkt för att rita färgtoncirkeln samt hur många toner du vill dela in den i..

För detta inlägg presenteras en färgtoncirkel med 12 sektorer som i grunden utgår från tre primärfärger (gul, röd samt blå).

Med hjälp av denna färgtoncirkel kan vi identifiera några olika färgkombinationer. Här fokuserar vi på analoga färger, det vill säga färger som är grannar med varandra.

En enkel färgtoncirkel visar endast de rena klara färgerna - se ovanstående bild. Ofta handlar det dock inte om de rena klara nyanserna när färger kombineras i praktiken utan det kan vara både olika nyanser och olika toner av färg som kombineras. Dessa färger kan fångas på några olika sätt varav nedanstående färgtoncirkel är en variant.


Här visas var färg uppdelad i fem olika delar där graden av vitt eller svart varierar.

Av de fem delarna är den mittersta den rena klara färgen, mot mitten av cirkeln ökar graden av vitt och mot cirkelns yttre kanter ökar graden av svart. Tillsammans bildar en sådan sektor med fem delar det som kallas monokromatiska färger, det vill säga nyanser av samma färg där graden av vitt respektive svart ökar eller minskar.

Om vi forsätter och titta på en färg tillsammans med dess grannar erhålls det som kallas analoga färger. Analoga färger är, som synes, lika varandra, men inte lika lika som monokromatiska färger. Här finns nämligen även toner med i bilden eftersom graden av en annan urskiljbar färg ökar respektive minskar.

Ett exempel på analoga färger följer


I ovanstående färgtoncirkel har en tårtbit med analoga färger markerats. Här valdes blågrön som huvudfärg och den är analog med grön och blå, det vill säga toner där graden av grönt respektive blått ökar.

Av färgtoncirkeln ovan framkommer också att de grannar som varierar i nyans, det vill säga graden av vitt respektive svart också är analoga färger. Detta gäller så länge du rör dig i sidled i färghjulet mellan en huvudfärg och dess närliggande grannar. Alla dessa analoga färger med varierad nyans och ton matchar vanligen varandra i alla kombinationer.

Tänk dock på att analoga färger ger liten kontrastverkan för ögat och därför bör en färg tillåtas dominera och de andra färgerna (en-två eller flera ) användas (eventuellt tillsammans med svart, vitt och grått) som stöd och accenter.

Ska du skapa med analoga färger väljer du en huvudfärg och kombinerar den med dess granne eller grannar enligt ovan.

Har du inte provat? prova!

Utmaning
Den 31a oktober 2011 presenteras ett inlägg här i Skrotbokens blogg där vi skapat kort med analoga färger.

Vill du skapa ett kort i helgen får du gärna skicka in ditt alster för chans att komma med i det inlägget. Lämna en kommentar till detta inlägg med direktlänk till ditt alster eller e-posta till skrotboken(snabel-a)gmail.com märkt "Analoga färger".

Vi vill ha ditt alster senast den 30e oktober klockan 18.00 - Lycka till!

Skrotbokens länkar
- Kort med analoga färger - färggrannar av maxell
- Kontraster - som dag och natt av maxell - Ett annat inlägg med färglära och hur det kan användas i skapande. Med information och alster.

World Card Making Day 2010 firas idag den 2e oktober över hela vårt klot. Så gör även Skrotboken då vi låter startskottet för årets kortvecka ljuda.

Observera! Detta inlägg ligger överst så länge som Skrotbokens kortvecka 2010 pågår. Scrolla ner eller följ länkarna sist i inlägget för att se alla våra inlägg under denna vecka.

Precis som förra året uppmärksammar vi under den kommande veckan korten och olika korttekniker. Därmed inte sagt att inte en och annan layout också smyger sig in - det går faktiskt att kombinera korttekniker med annat skapande. Utmana gärna dig själv i att komma på olika användningsmöjligheter nästa gång du gör ett kort eller råkar på en (kort)teknik. Det samma gäller alla mallar som vi använder oss av under veckan - våga modifiera och ändra så de passar dina behov. Vi har ofta anpassat och modifierat mallarna när vi har gjort våra inspirationsalster. Låt kreativitet få råda. =)

World Card Making Day (WCMD)
Världskortmakardagen anordnades egentligen som en nationell kortmakardag år 2006 av Paper Crafts magazine som ville göra något särskilt för sina prenumeranter just som den mest intensiva korttillverkningsperioden startar inför de kommande helgerna. Dagen blev dock en succé som gick över gränserna och sedan dess firas World card making day (WCMD) alltid den första lördagen i oktober.

Det är en högtidsdag för hela korttillverkarsamfundet; för såväl hobbypysslare som återförsäljare och tillverkare. En dag som vill hylla själva kärnan/hjärtat i korttillverkningen - gemenskapen och kreativiteten!

WCMD i Skrotbokens tappning
Vi firar stort och nöjer oss inte med enbart en dag. Nej, under hela den kommande veckan kommer vi att bjuda på inlägg späckade med inspiration. Det är tutorials och mallar samt naturligtvis också inspirerande alster. Vi hoppas att du får en trevlig vecka tillsammans med oss.

Idag får vi glädja oss åt värmande ljuskort - så här när dagarna blir mörkare och dagar och nätter kallare.

Förresten...
du har väl inte glömt att växla in dina gamla 50-öringar? Jasså, du missade ett par stycken. Nå, misströsta inte då kan du spara dem till ett spinnercard i stället - nu när de ändå inte är värda något längre. =)

Hur du gör ett spinnerkort finner du här i fjolårets kortvecka.

Länkar
worldcardmakingday.com Officiell hemsida

Skrotbokens länkar
World card making day 2009 Här finner du information om WCMD 2009 samt länkar till samtliga Skrotbokens inlägg i samband med förra årets kortvecka

Här nedan uppdaterar vi med information och länkar till alla inlägg under Skrotbokens kortvecka 2010.

Lördag 2 oktober 2010
Ljuskort för 4 värmeljus - Tutorial och alster av Mahlin78
Ljuskort för valfritt antal värmeljus - Tutorial och alster av Bi
Söndag 3 oktober 2010 - Gräddtårtans dag
Vi bjuder på tårtor idag på gräddtårtans dag av Bi
Mall till tårtbit med öppning bak av Bi
Tårtkort; öppning uppåt - Tutorial och alster av Bi
Mall till tårtbit med öppning uppåt av Bi
Gör en tårtmall utifrån egna mått - Tutorial av Bi
Måndag 4 oktober 2010 - Den internationella barndagen
Maskning med stämplar - Tekniktutorial med alster av Pippin
Tisdag 5 oktober 2010
Tri Shutter Card - tutorial och alster av Mahlin78
Onsdag 6 oktober 2010
Ryggsäck i form av kort av Bi
Mall till ryggsäckskort - platt modell av Bi
Ryggsäckskort i väskmodell - Tutorial och alster av Bi
Mall till Ryggsäckskort - väskmodell av Bi
Torsdag 7 oktober 2010
Plånbokskort med sedelficka - Tutorial och alster av maxell
Plånbokskort för C6-kuvert - Tutorial och alster av Pippin
Fredag 8 oktober 2010
Lapp på lapp men ingen söm ... av Bi
Lapptäcke - Teknikutorial och alster av Pippin
Lördag 9 oktober 2010
Världspostunionens dag och Rosa Bandet i skön förening av Bi
"Wellat" kuvertkort - Tutorial och alster av Bi
Kuvertkort - Tutorial och alster av Bi

av Birgitta/Bi

Lapp på lapp men ingen söm - känns gåtan igen? Svaret brukar vara sallads- eller kålhuvud men idag blir svaret något helt annat då vi fortsätter vår kortvecka med att presentera ännu en teknik och dessutom minnas och hylla sångerskan Anna-Lisa Öst.

Att vi valt att presentera lapptäckesteknik idag är helt och hållet sångerskan Anna-Lisa Östs förtjänst. Läs mer nedan så förstår du säkert varför. =)

"Lapp-Lisa"
Den 8 oktober 1889 föddes Anna Lovisa Vikström mer känd som Anna-Lisa Öst eller Lapp-Lisa, i Mark i Vilhelmina kommun.
Lapp-Lisa var det namn som skivindustrin gav henne i samband med att första skivan spelades in (1929 eller 1931). Det var dock inte ett namn helt i enlighet med hennes egen önskan då hon i och med det blev den senare av de två sångerskor som framträtt under namnet Lapp-Lisa, Anna-Lisa tyckte att hennes eget namn dög bra. Skivindustrin fick dock sin vilja igenom och Lapp-Lisa blev sedermera det namn som med tiden blev helt förknippat med Anna-Lisa Öst.

Sångerska och frälsningsofficer
Som barn år 1904 var Öst nära att drunkna under en båtfärd och lovade då Gud att ge sitt liv åt honom. År 1911 började hennes utbildning till officer i Frälsningsarmén. Hon verkade som frälsningsofficer under tolv år.

År 1924 gifte sig Anna-Lisa Öst med Johan "Jonte" Öst i Hedemora och slutade som frälsningsofficer. År 1927 tog paret adoptivdottern Gun och 1935 föddes dottern Siw.
Under sin livstid gjorde hon 450 grammofoninspelningar och många framträdanden i radio samt TV, bland annat 2 januari 1963 hos Lennart Hyland i TV-programmet Hylands hörna.

Med sången Barnatro blev Öst känd i två världsdelar, och hennes grammofoninspelning av sången såldes i mer än hundratusen exemplar.
Hennes repertoar omfattade närmare åttahundra sånger.

Kuriosa ur det privata minnesarkivet
Som barn har både jag och min lillebror fått sitta i Anna-Lisa Östs knä. Mamma kan berätta om hur Anna-Lisa en gång sa till henne: "Nu är du allt väldigt rik - du har fått den störta rikedomen på jorden." Sagt med hänvisning till att mamma då blivit mor för tredje gången. Att sedan mamma just då kände sig materiellt fattigare än någonsin är en annan sak. =)

Lapptäckesteknik
Idag får vi möjlighet att ta till vara på alla spillbitar nästan oavsett hur stora eller små de är. Resultatet är fantastiskt och jag är övertygad om att har du en gång provat - ja, då kan du inte låta bli att göra om det. =)

Nedan presenteras tre varianter och i ett separat inlägg presenterar Pippin en tutorial över hur hon går till väga. Läs, njut och låt dig inspireras.

Ett väldigt praktiskt och smart sätt att använda sig av lapptäckestekniken har Bollebygdsbo tillämpat på följande layout/kort. Även här handlar det om sammanflätade "lappar".




Jag själv (Bi) har valt att använda mig av ett traditionellt mönster till mitt lapptäckes kort.


En bild för att visa själva tekniken ...


En tolkning av lapptäckesteknink som vi kanske inte i förstone tänker på visar maxell exempel på. En friare tolkning där; liksom i Bollebygds alster, inte hela ytan är täckt av lappar.


Efter dessa alster och en titt på Pippins tutorial nedan hoppas jag du känner inspiration att uppsöka din låda med spillbitar. Det finns inget bättre sätt att ta till vara dem.
Lämna gärna en kommentar med en fungerande direktlänk till din blogg eller motsvarande där du presenterar ditt alster. Ha kul och lycka till. =)

Länkar
Wikipedia om Anna-Lisa Öst

Skrotbokens länkar
Skrotboken firar WCMD 2010 - Presentation av Skrotbokens kortvecka 2010 med länkar till alla inlägg under veckan
Lapptäcke - tekniktutorial och alster av Bi
Filmtajm ... En layout av maxell med hexagoner; en form som starkt förknippas med lapptäcken
Idag firar vi med Danmark En layout av maxell med papperscollage liknande lapptäcke
Välkommen Linda/Kosepute Koseputes presentationsalster har rutor i lapptäckesvariant
Vi rutar in ... Ett helt inlägg om rutor
Mamma (Mia) En layout av maxell med rutor på snedden

av maxell

I det här inlägget kladdar vi med och använder fingerfärg. :)

Fingerfärg ja. Det är en kladdig, härlig och framförallt ätbar färg som är anpassad för att måla med händerna eller fingrarna. Praktiskt för små konstnärer, men det passar oavsett ålder. Färdiga verk som målats med fingerfärg kallas fingermålningar.

Färgen finns att köpa färdig, men annars är den enkel att blanda till själv. Längst ner i inlägget ges recept på några olika varianter av fingerfärg.

Varför använder vi fingerfärg just idag?
Själv har jag (maxell) använt fingerfärg förut på mina alster (för några exempel - se länkarna sist i inlägget). Bland det roligaste att göra med fingerfärg är att låta min son måla hela papper som jag sedan kan använda som bakgrunder eller mönsterpapper på mina alster. Det är mönster, färg och form överallt i en härlig blandning.

Dock verkar det inte vara alltför vanligt att vi använder fingerfärg i scrapsammanhang. Så med anledning av den högsta domstolen idag, den 16e augusti, år 1912 fastställde en dom där fingeravtryck ingick i bevisningen kände vi att det passade perfekt med en utmaning i att använda just fingerfärg på våra alster.

Hur vi använt fingerfärg
Först ut är en layout av Livethososs-Anna som tagit tag i det som jag själv glömmer numera - att använda handtryck. Tänk bara va härligt att ha dem från olika år för att sedan kunna jämföra. Ett bra tips för alla med barn som växer upp. :)

Sedan har vi en härligt färgglad tolkning av Bi. Här är det Sam som gjorde slut på alla fingerfärger ute i trädgården. Tänk vilken lycka!


Skberg74 har också passat på att scrappa om barn som målar med hela kroppen. Här gillar jag att hon använt sig av dovare nyanser på fingerfärgen mot bakgrunden i craft. En riktigt läcker kombination.


Även Lilla S blev inspirerad och gick loss med fingerfärg. Dock inte på sig själv - troligen inte så mycket i alla fall :) - utan på ett papper. Det används sedan som bakgrund till hennes färgstarka och konstnärliga layout.


Jag själv (maxell) använde mig av en gammal teckning som min son målat för flera år sedan och skapade om ett magiskt ögonblick.




Det var vår användning av fingerfärg i skapandet. Vad använder du det själv till? Har du provat? Om inte är det dags.

Jag (maxell) gillar verkligen fingerfärg. Framförallt för att den går att tvätta bort. :) Sedan är den vanligen färgstark och delvis transparent. Men ha tålamod. Det kan ta tid för färgen att torka och sedan kan det även vara en god idé att försegla den färdiga målningen med lämpligt medium.

Vill du tillverka din egen färg kan du använda något eller några av recepten nedan. Är du mer intresserad av fingeravtryck och deras användning i rättsfall läser du lite längre ner. Vill du ha ytterligare inspiration kikar du på länkarna sist i inlägget.

Tillverka din egen fingerfärg
Ja, gör det! Det är skoj. Måla sedan såväl tillsammans med eventuella yngre förmågor som på egen hand. :)

För alla recept gäller att du kan färgsätta med naturliga ingredienser som exempelvis kakao, gurkmeja, rödbetsjuice eller morotsjuice.

Fingerfärg - Recept 1 - för de allra minsta
filmjölk
karamellfärg/hushållsfärg

Blanda filmjölk och karamellfärg till önskad färg eller färger. Häll upp på ett fat och måla på tjockt papper. Om du önskar bevara konstverken bör du lacka dem med lämpligt medium. Annars surnar filmjölken och det hela kan börja lukta...

Fingerfärg - recept 2
5 dl vatten
2½ msk potatismjöl eller stärkelse
karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser (se ovan) eller pulverfärg

Blanda kallt vatten med potatismjöl/stärkelse och låt koka upp under omrörning. Låt svalna och tillsätt sedan färg. Använd karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser eller - om det inte är små barn som ska måla - pulverfärg. Rör gärna ut färgen i lite varmt vatten och blanda sedan i smeten. Om smeten blir för tjock, blanda i mer vatten. Måla på tjockt papper och lacka gärna de färdiga konstverken med lämpligt medium för att bevara dem.

Fingerfärg - Recept 3
3 dl vatten
3 msk vetemjöl
1 tsk salt
karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser (se ovan) eller pulverfärg

Blanda kallt vatten med vetemjöl och salt. Koka upp under omrörning. Låt svalna och färgsätt med karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser eller - om det inte är små barn som ska måla - pulverfärg. Måla på tjockt papper och lacka med lämpligt medium för att bevara slutresultatet.

Fingerfärg - Recept 4
4 dl vatten
2 dl talk
2 dl tvålflingor
2 dl potatismjöl
karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser (se ovan) eller giftfri pulverfärg

Blanda vatten, talk, tvålflingor och potatismjöl. Låt blandningen sjuda under noggrann omrörning. Ta av från plattan och låt svalna. Tillsätt färg.

Fingerfärg - Recept 5 - för större barn
1 msk tapetklisterpulver
½ l vatten
karamellfärg/hushållsfärg, naturliga färgingredienser (se ovan) eller färgpigment

Vispa tapetklisterpulvret med vatten för en tjock blandning. Låt stå cirka 5 minuter (läs på förpackningen). Tillsätt färg och rör om. Denna färg kan förvaras i burk med lock i kylskåp.

Om fingeravtryck och hur de började används inom teknisk bevisning
Varje människa har unika mönster i sina händer och på sina fingrar. Det innebär att ett fingeravtryck kan användas för att identifiera en person. Ett liknande mönster finns också på fotsulan och på tårna, men det är vanligen att fingeravtryck används.

Detta mönster är konstant och förändras inte under livets gång. Själva fingeravtrycket är möjligt att göra bland annat beroende på att fettpartiklar som skyddar huden gör att det på vissa material eller ytor lämnas fläckar efter händer och fingrar. Dessa avtryck är vanligen synliga för blotta ögat.

I samband med kriminaltekniska undersökningar används fingeravtryck för att identifiera personer. Metoden anses säker. I vissa länder används det också för fadersskapstest.

De äldsta bevarade fingeravtrycken kommer från 782 efter Kristus. Vid utgrävningar i Kina hittades en papyrysrulle som dateras till denna tid. Dokumentet är en lånehandling som signerats genom att såväl låntagaren som utlånaren lämnat sina fingeravtryck.

Även om fingeravtryck användes redan då tog det åtskilliga år innan det kom till mer allmän användning. Forskningsområdet kring fingeravtryck heter daktyloskopi. Daktyloskopi´ kommer av grekiskans "da´ktylos", det vill säga "finger", och efterleden "-skopi´a", det vill säga "-betraktande". Forskning kring fingeravtrycket påbörjades i slutet av 1870-talet av den skotske missionsläkaren och amatörarkeologen Henry Faulds. I oktober 1880 beskrev Faulds sin upptäckt av fingeravtryck i tidskriften Nature med orden "Jag inspekterade förra året några fynd av förhistoriska lerskärvor i Japan och lade märke till att en del fingeravtryck måste ha tillkommit medan leran ännu var mjuk". I en avhandling från samma år, 1880, bevisade Faulds att fingeravtryck inte förändras med åren hos en människa.

Detta skedde under samma tidsperiod som en annan identifieringsmetod fick genomslagskraft. År 1885 införde fransmannen Alphonse Bertillons det så kallade Antropometriska systemet för identifiering av brottslingar vid många av Europas poliskårer. Inom antropometrin mäts brottslingars kropp på 11 olika ställen och det tas fotografier. Antropometrins genomslagskraft ledde till att det dröjde innan fingeravtryck infördes för identifiering i Europa.

Men 1892 utvecklades teorierna och metoderna kring fingeravtryck. Den brittiska antropologen Francis Galton kom då på ett sätt för att se skillnad på olika fingeravtryck. Därmed inleddes möjligheterna att använda fingeravtryck som bevis i brottsutredningar och redan 1892 fälls den första brottslingen med den nya tekniken. Det var Fransisca Rojas som dömdes som skyldig till mord efter att hennes fingeravtryck hittas på mordplatsen.

Knappt tio år senare, den 14e mars 1906, påbörjade den svenska polisen sitt fingeravtrycksregister vid signalementskontoret på Stockholms detektivavdelning. Den förste svensk som identifierades med hjälp av fingeravtryck var Frans Oskar Roos. Han var bland de första att få sina fingeravtryck tagna och registrerade och 1907 mördades han och kastades i Klara sjö inlindad i säckväv. Första gången som fingeravtryck används i en svensk domstol är i en dom från Malmö Rådhusrätt som den 12e april 1912 dömer en Oskar Jönsson Hagman till fem års straffarbete och tre års vanfrejd för inbrott i en kaffeaffär i Malmö. På brottsplatsen hade polisen hittat bland annat ett fingeravtryck. Senare samma år, den 16e augusti 1912, fastställde Högsta domstolen en dom där fingeravtryck fanns med bland bevisen. Den första domen i en svensk domstol där enbart fingeravtryck användes som bevis kom 1924. Resten är idag historia...

Skrotbokens länkar
Vi firar mamma - Mors dag 2009 använde maxell fingerfärg på två kort
Du gamla, du fria... - Sveriges Nationaldag 2009 använde maxell fingerfärgsmålad bakgrund för en layout

av maxell

Det här inlägget fördjupar sig i en av de svenskaste traditioner som finns, nämligen kräftor och sedan att hålla kräftskiva. Sist i inlägget finns länkar till alster med kräfttema.

Ja, jag gillar kräftor och de är högaktuella för tillfället. Nu har jag dessutom verkligen fördjupat mig i kräftor samt den svenska företeelsen att äta kräftor och anordna kräftskiva. Till min hjälp har jag haft diverse skrifter och publikationer och på sina ställen har jag lagt in länkar till förekomster av källor på Internet.

Förhoppningsvis inspirerar detta inlägg till såväl kräftätande som att skapa kring kräftor. Traditionen med kräftor och kräftskivor är verkligen väl värd att bevara.

Tillsammans med midsommar är kräftskivan troligen den svenskaste av traditioner. Men hur länge har vi ätit kräftor i Sverige? Finns det kräftor kvar i svenska vatten? Vilka traditioner omgärdar kräftorna och kräftätandet. Hur kom dillen in i bilden? Det och mer fördjupar vi oss i detta inlägg.

Traditionen att äta kräftor kommer till Sverige
Kräftor nämndes redan av Aritoteles och i det gamla Mesopotamien anordnade stora kräftkalas. Eventuellt åt även babylonerna kräftor. De namngav i alla fall en stjärnbild efter kräftan. Vi vet också att Nordamerikas indianer var väl bekanta med kräftorna och deras ätbarhet samt att aztekerna i Mexico åt kräftor som kokades eller rostades över eld. Även Australiens aboriginer åt kräftor och därifrån finns hela 27 olika dialektala ord för kräftor nedtecknade.

Hos romarna finns en kokbok som tros vara den äldsta kokboken i västvärlden. I "De re culinaria" ingår kräftor i recept på såser och stuvningar. Kräftan uppskattades dock inte fullt ut av varken romare eller greker som istället föredrog andra skaldjur som till exempel hummer. Det är även känt att kräftor åts förr i Ryssland och det finns ett ryskt ordspråk som säger "Där det inte finns fisk är också kräftan fisk”. Det ordspråket antyder att ryssarna åt, i värsta fall, kräftor. I övrigt ansågs inte kräftan vara någon delikatess eller ens ätbar, men den användes som medicin mot diverse åkommor.

I Europa började kräftorna att ätas i klostren. De åts då under fastan som alternativ till fisk när kött var förbjuden mat. En del kloster hade till och med egna dammar med såväl kräftor som fisk. Dominikanermunken Thomas Cantimprantensis har berättat om kräftan både som både läkemedel och som föda. I den äldsta tryckta kokboken från Tyskland skriven av Peter Wagner 1485 är kräftor ett viktigt inslag bland recepten under fastemat och kräftrecept finns med på 11% av bokens sidor. Vanligen ingick kräftor som krydda eller dekoration under denna tidsperiod. Kräftor var viktiga i den tyska matkulturen under hela medeltiden. Även i andra länder blev kräftan populär under 1400-talet, men enbart bland de högre stånden.

Det finns dock inga belägg för att kräftor åts i Norden före 1500-talet även om till exempel ortsnamnet Kräftemåla i Blekinge anses härstamma från 1200-talet. Under Sveriges katolska tid, det vill säga fram till 1527, var kräftor egentligen förbjuden mat eftersom de förklaras orena i Bibeln. I tredje Mosebok 11:42 står att läsa, i 1917 års översättning, att "Varken av det som går på buken eller av det som går på fyra eller flera fötter, bland alla de smådjur som röra sig på jorden, skolen i äta något, ty de äro en styggelse". Det står även i tredje Mosebok 11:12 att "Allt det i vattnet, som inte har fenor och fjäll skall vara en styggelse för er". Det finns dock bevis för kräftor i Norden även under den Svenska katolska tiden. Från år 1504 finns det bevis för att den danska drottningen Kristina beställde kräftor i Lübeck, men det framgår inte om dessa kräftor åts eller användes för medicinskt bruk. Dåvarande biskopen i Västerås, Peder Månsson, nämner kräftor i en läkarbok "Bondakonst" från 1522 där han ger ett recept med kräftor som skulle vara bra mot febersjukdomar. I receptet ingår brännvin och Månsson anses vara den förste som kom på idén att blanda kräftor med alkohol.

Kräftan som maträtt anses ha anlänt till Sverige från kontinenten. Under 1500-talet slog det italienska köket med hummer, krabbor och andra skaldjur igenom. I Tyskland, Danmark och Sverige ersattes dessa delikatesser ofta med sötvattenskräftor. Till saken hör att Vasakungarna hade tyska köksmästare och dessa förde troligen med sig sedan att äta kräftor. Först var Gustav Vasa som hade funderingar på att plantera ut kräftor på Åland år 1556. Sonen Hertig Johan (sedermera Johan III) beställde år 1558 flodkräftor till matbordet vid ett besök i Åbo i Finland. I ett brev från dåvarande kung Erik XIV från år 1562 återfinns ett av de första skriftliga beläggen på kräfta i svensk matlagning. Enligt detta brev, som adresserades till fogden på Nyköpingshus, befalldes att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt till kungens syster Anna Wasas bröllop. Alla regerande vasasöner planterade under slutet av 1500-talet ut kräftor i svenska vatten och bland annat odlade Erik XIV kräftor i vallgravarna runt Kalmar slott.

Under 1600-talet bjöd kung Gustav II Adolf på fyllda kräftor den 8e februari 1623 på Strömsholm slott när han tog emot sändebud från Mecklenburg. När kung Karl XIs eriksgata år 1673 anlände till Vänersborg skaffades inte mindre än 54 tjog kräftor fram. Under hela 1600-talet var kräftan ett viktigt inslag på de kungliga festborden. Under denna tid åts inte kräftorna hela och kalla. Istället användes de i olika färser och stuvningar. I Een lijten kockebook från 1650 (nytryck finns) förekommer kräftor i flera recept.

Om kungligheterna mumsade på kräftorna redan från 1500-talet fanns det en stor skepsis mot kräftor hos allmogen ända in på 1700-talet. Delvis beror det nog på att kräftor är svåra att förvara samtidigt som de har relativt sett lite matinnehåll. Som kuriosa kan här nämnas att Napoleon anses ha startat en trend att äta kräftor i Paris och denna trend spred sig sedan till fler Europeiska huvudstäder och St. Petersburg. De flesta människorna ansåg dock att kräftor var osund föda och under 1700-talet avrådde botanikern Carl von Linné folk från att äta dessa "insekter". Kanske beror von Linnés aversion mot kräftor på att han fick nässelfeber av att äta skaldjur. Ett undantag från Linnés rekommendation utgörs av Carl Michael Bellman. Vi vet att han plockade kokta och varma kräftor direkt ur kastrullen med hjälp av en gaffel. Det är så det är skrivet i Fredmans epistel no 80.

Kräftor förekom till en början alltså främst inom de högra klasserna eller stånden. Där åt man exempelvis kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. I Kajsa Wargs klassiska kokbok "Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber" från 1755 finns gamla recept nedtecknade för tillagning av bland annat kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. De gånger kräftorna åts hela kokades de alltid i vin, vatten, salt och vinäger för att sedan ätas varma. Receptet med kräftor kokade i dill och därefter serverade kalla publicerades redan 1761 i Johan Winbergs kokbok, men det var först under 1800-talet som detta sätt att äta kräftor slog igenom.


I början av 1800-talet utkom "Gustafva Björklunds kokbok för husmödrar, innehållande beskrifningar öfwer mer än 2000 anrättningar". Den kokboken innehåller ett avsnitt med kräftor. I Margaretha Nylanders kokbok "Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen" från 1822 beskrivs bland annat hur lammbringa kokas i en sås gjord på skalen av 40-60 kräftor och denna sås äts tillsammans med kräftstjärtar. Under 1800-talet skaldade en rad svenskar negativt med kräftor eller kräftan. Karl August Nicander skrev 1839 i Samlade Dikter, Volume 1 sidan 290 "... den lömska kräfta, jag i själen känner..." och Fredrika Bremer skrev 1849 "Bitterhet är en själens kräfta". Om detta hade någon negativ inverkan eller inte på kräftans genomslag i Sverige kan vi bara spekulera.

Hos det svenska folket dröjde det till i alla fall slutet av 1800-talet innan kräftan slog igenom på en bred front. Då rationaliserades jordbruket och det ledde till att många stod utan gård, arbete och försörjning. Samtidigt fanns det en bra marknad bland den växande befolkningen i städerna och fiske på heltid blev ett alternativt försörjningssätt. Dessutom hade en av kräftan värsta fiender, ålen, minskat och därmed gynnades kräftorna i svenska vatten. Under den senare delen av 1800-talet ökat kräftfisket markant samtidigt som efterfrågan på kräftor ökade - såväl inom Sverige som utanför landets gränser. Fisket efter flodkräfta kulminerade i början av 1900-talet och fångsten beräknades vara omkring 1 000 ton per år. I dag kan det tyckas konstigt att Sverige en gång i tiden varit Europas största exportör av kräftor och exporterade över 150 ton. Idag är Sverige världens största importör av kräftor.

Kräftpesten och signalkräftan planteras in i svenska vatten
Om utfisket ses som en risk (se nedan under kräftfiske och kräftpremiär) finns det en annan risk för kräftorna - nämligen kräftpesten. Det finns fortfarande flodkräftor kvar i svenska vatten, men många fina kräftvatten har slagits ut av kräftpesten som slår hårt. Den rensar som regel ett vatten helt från flodkräftor.

Kräftpesten är en svampsjukdom som kommer från Nordamerika. I mitten av 1800-talet kom kräftpesten till Italien. 1863 konstaterades kräftpest i Finland och till Sverige kom den 1907 med en båt kräftor som anlände till Stockholm från Finland. Det berättas att en besviken torghandlare, i Mälaren, dumpade ett parti finska levande kräftor som blivit osålda i Stockholm. De visade sig vara sjuka och redan samma år dog samtliga flodkräftor där. Året därpå försvann alla flodkräftor i Hjälmaren och så spred sig smittan vidare i de svenska vattnen.

Under 1960-talet togs de första signalkräftorna in till Sverige av Fiskeriverket. Eftersom kräftorna i Hjälmaren och Mälaren hade slagits ut av kräftpest introducerades, efter initiativ av Gunnar Svärdson på Sötvattenslaboratoriet, signalkräfta där 1969. Totalt inplanterades 60 000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. De spred sig snabbt och i dag är signalkräftan betydligt vanligare förekommande i svenska vatten jämfört med flodkräftan. I Hjälmaren och Vättern anses det till och med finnas kräftbestånd som är tillräckligt stora för att dessa sjöar ska vara fiskbara för yrkesfisket (Skrivelse 2009/10:187 Redovisning av fiskeripolitiska insatser).

Men inplanteringen medför även risker. Signalkräftan är själva resistenta, men de är smittbärare och sprider kräftpest. Tumregeln är att anta att signalkräftor bär på kräftpest. Därför är det inte tillåtet att sätta ut signalkräfta i svenska vatten där det finns flodkräfta utan att först ha ett speciellt tillstånd. Denna regel har införts för att annars riskeras beståndet av flodkräfta att slås ut i de svenska vatten där de fortfarande finns kvar.

Utöver kräftpesten är andra fiskar, främst ål och abborre, fiender till kräftan. Bland kräftans fiender finns även minken och yrkesfiskarna.

Kräftfiske och kräftpremiär
När kräftpremiären infaller beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och även vilka traditioner du håller på. Att kräftpremiär ens existerat beror på att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna på grund av utfiske till följd av yrkesfisket.


Med anledning av utfisket av svenska kräftor utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent Hjalmar Widegren ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren. Den nionde paragrafen löd

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader

Förbudet mot kräftfiske under dessa två sommarmånader utvidgades snart till att gälla alla Sveriges sjöar. Även tidsperioden då kräftfiske var förbjudet utsträcktes till att gälla mellan den 1a november och den 7e augusti klockan 17.00.

Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför normalt sett nattetid. Detta ledde till att premiären för kräftfisket var, enligt traditionen, den 7e augusti. Vanligen hölls sedan kräftskiva nästa dag, det vill säga den 8e augusti. Det senare datumet räknas enligt denna tradition som datumet för kräftpremiären.

I början av 1980-talet ändrades reglerna för kräftfiskets början. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa

Fiske efter ... kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider) ... från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.

Räknar man utifrån Fiskeriförordningen från 1982 skulle kräftpremiären i år (2010) har varit i torsdags, den 5e augusti (som är dagen efter efter första onsdagen i augusti). Denna fiskeriförordning upphörde att gälla 1994 så datumet för kräftpremiären är inte längre officiellt.

Ytterligare datum för kräftpremiären förekommer. Ett datum är den andra onsdagen i augusti (den 11e augusti år 2010) som räknas som den gastronomiska kräftpremiären. Det finns även lokala bestämmelser för kräftfiske (se tex Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i
sötvattensområdena 2 kap 4 §) datum för när kräftpremiären kan sägas infalla.

I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske som gäller för hela Sverige. Det finns dock, som sagt, lokala bestämmelser om när kräftpremiären ska vara. Kräftfisket i vissa sjöar, som exempelvis Vättern och Långsjön, regleras med startdatum som kan ge oss datum för kräftpremiären. I Vättern är det tillåtet att fiska kräftor enligt särskilda regler från och med fjärde onsdagen i augusti till och med 14 september. I detta fall skulle kräftpremiären infalla torsdag den 27e augusti i år (2010).

Annars saluförs kräftor året runt i svenska affärer. Av dessa fiskas cirka 20 miljoner i Sverige varje år och de flesta kommer från Småland, Östergötland och Vättern. Utöver de inhemskt fångade kräftorna importeras åtskilliga ton kräftor varje år till Sverige. Dessa kräftor kommer främst från Turkiet, Nordamerika och Kina.

Traditionen att hålla kräftskiva
Kräftskiva eller kräftfest är en traditionell svensk fest som hålls i samband med starten på kräftfiskesäsongen under sensommaren och hösten (se ovan för datum). Kräftskivor firas även i Finland - främst bland den svensktalande befolkningen, i den gamla svenska delen av Estland och i den sydöstligaste delen av Norge.

Den första skriftliga förekomsten av ordet kräftskiva daterar till 1931 och återfinns i en artikel från Dagens Nyheter. Ursprunget till kräftskivan kan hittas i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Själva ordet kräftsupé anses dock först ha publicerats i Husmodern år 1917, men i slutet av 1800-talet när nationalromantiken stod i full blom tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. År 1877 publicerade Svenska Familjejournalen en dikt om Kräftkalas. Kring 1880 beskrev Albert Engström kräftor som en del av en festmåltid ”i rött” tillsammans med röding och hallon. Runt sekelskiftet 1800- och 1900-tal var konstnären Carl Larssons kräftkalas med hela familjen, där familjeidyllen betonas, stilbildande för traditionen med att hålla kräftkalas. Denna tillställning spred sig och det började bli allt vanligare att ställa till med kräftskiva.

I Sverige anses kräftan som en av flera nationalrätter och den omgärdas av romantik och mystik. Ett bra sätt att uttrycka det återfinns hos den skotske författaren Eric Linklater som på 1940-talet skrev om poeten Follander som under en kräftsupé föråt sig och dog.

"I ett mindre civiliserat och fint kännande land än Sverige skulle en sådan död ha blivit föraktad och stackars Follander klandrats för vulgär glupskhet. Men i Sverige var man i stånd att se sanningen: man visste att han dött inte av frosseri men av romantisk hängivenhet till en idé, en ritual och en religion."

Hur kan en kräftskiva se ut?
Först och främst måste nämnas att en kräftskiva är en tillställning där etikett vanligen inte tillåts råda. Det är helt i sin ordning att till exempel knyta
servetten runt halsen och man får äta med händerna samt sörpla.

Visst finns det de som hävdar att det finns bestämda sätt för hur en kräfta ska ätas. Ett klassisk exempel är Magister Blom i August Strindbergs novellsamling Giftas från 1886

"Det finns ingen mer än han, som kan äta kräftor i Sverige, och när han ser någon annan råka äta kräftor säger han: Du kan inte äta kräftor."

Men generellt sett är det fritt fram att äta dina kräftor exakt hur du vill och kan.

Huvudrätten på en kräftskiva är alltid hela kräftor som kokats i en lag som vanligen består av saltat vatten (och eventuell öl), rikligt med dillkronor och andra kryddor. Om man från början åt kräftorna varma anses det idag att kräftorna ska kallna i kokspadet och helst ligga över natten för att sedan förtäras kalla. Äter du frysta kräftor bör de, för att få bäst smak, tina ett eller ett par dygn innan de ska förtäras. Svenskarna äter många kräftor. Under kräftskivorna suger vi i oss hisnande 50–60 miljoner kräftor.

Som vi alla vet ger kräftor inte stora mängder mat. Baguetter, knäckebröd, skådebröd/kräftbröd, smör, kryddade ostar, räkor och traditionella smörgåsbordsrätter som till exempel västerbottenpaj eller olika småpajer kompletterar kräftorna på en kräftskiva. Värt att notera i detta sammanhang är att kräftskivan är en av de få svenska traditionella festerna där sill, potatis och köttbullar inte nödvändigtvis måste förekomma. Dock är kaffe och kanske något sötsak vanligt förekommande som efterrätt.



Det sägs att "kräftor skola kräva dessa drycker..." Vanliga drycker inkluderar (kryddat) brännvin (gärna hemmakryddat), öl och - av någon outgrundlig anledning - sockerdricka. Ofta sjungs snapsvisor - gärna med kräfttema - under en kräftskiva (snapsvisor med kräfttema hittas via länk sist i inlägget). Faktum är att kräftskivor är en av de få fester under året som det anses socialt accepterat med en hög alkoholkonsumtion. Samtidigt har kräftskivan ett rykte om sig som fyllefest beroende på att man vanligen äter för lite till spriten. Kräftor tar tid och skala och de är dessutom matfattiga. Av denna anledning kan en kräftskiva med fördel innehålla en nattvickning av något matigare och enklare slag.

Klädseln på en kräftskiva består vanligen av roliga (kräft)hattar - endera färdigköpta eller egentillverkade. Traditionen med kräfthattar kommer från borgarklassen som försökte efterlikna överklassen. I hemliga sällskap (ordenssällskap med mera) var hattar som liknade monarkernas kronor eller höga militärers mössor ett måste. Kräfthattarna tros sedan ha blivit en folklig parodi på dessa huvudbonader när kräftätandet väl spred sig vidare från de högre stånden. Av delvis praktiska skäl är det även bra att ha haklapp eller förkläde - kanske med kräftmotiv. Seden med såväl kräfthattar som haklappar började vid 1900-talets början.

Bland de övriga tillbehören på en kräftskiva finns bland annat speciella kräftknivar, kloknäckare och kräftdukar. Av praktiska skäl är servetter - många servetter - ett absolut måste på en kräftskiva. Ett bra tips till den som ordnar kräftskiva är att ställa fram små skålar med vatten och citronskivor för att doppa fingrarna i, men låt dem inte stå för nära snapsglasen.

Apropå snapsglas har alla säkerligen stött på kräftbetonade snapsglas av olika slag. Det finns även speciella kräftserviser och 1910 när kräftätandet slog igenom på allvar lanserade Rörstrand en speciell kräftservis med dekor framtagen av Alf Wallander. Delar av denna servis brukar dyka upp på auktioner då och då. Andra kuriosa tillbehör till kräftbordet inkluderar en kräftpyramid för servering av kräftorna. Idag är dock dukningen (tyvärr) vanligen av engångskaraktär.


Eftersom vi vanligen äter kräftor framåt sensommaren då kvällarna börjar bli mörkare dekoreras en kräftskiva ofta med stearinljus, lanternor och/eller lyktor. Levande ljus förhöjer helt klart stämningen samtidigt som de ger ett ombonat och festligt intryck. De färgladda pappersfigurerna som vanligen har illustrationen av en glad mångubbe (se bilden ovan) är sannolikt en rest från de papperslyktor som användes vid kräftskivorna innan elektricitetens intåg. Andra utsmyckningar är girlanger med kräfttema som finns att köpa färdiga om du nu inte tillverkar dina egna.

Dill och kräfta - en farlig kombination?
Visst medför intaget av alkohol på en kräftskiva vissa risker, men även dillen och kräftan är luriga.

Det är sedan länge känt att dillen har en medicinsk användning. Dill är rik på C- och E-vitamin, kalium, zink och kalcium - ett utmärkt recept för en klart uppiggande och vitaliserande krydda. Blandas sedan dillen med, till exempel, vin blir den än mer potent.

Kräftor i sin tur är rika på jod och fosfor, det vill säga två ämnen som påverkar hormonerna och därmed sexlivet. År 1719 nämnde Thomas D'Urfey kräftsoppa som ett starkt afrodisiakum.

Detta innebär såklart att den som blandar kräftor, dill och alkohol har ett starkt afrodisiakum. Detta förutsatt att personen ifråga inte överdoserar.

Hur dillen kom att förknippas med kräftan
Vi har länge odlat dill i Sverige, men det var ingen vanlig krydda i det svenska köket förens någon gång under 1700-talet. Till kräftor användes vanligen istället persilja, peppar, ingefära, kummin eller saffran. Den första utgåvan av Kajsa Vargs klassiska kokbok från 1755 nämner inte dill som en krydda i samband med kräftor.


I kokbok från 1761 av Johan Winberg föreslogs för första gången dill till kräftkoket. Allmänt sett spreds dillen som krydda i svensk matlagning i samband med potatis. Dill och potatis presenteras i nionde upplagan av Cajsa Wargs kokbok från 1790. När dillen sedan väl kommit in i det svenska köket var den där för att stanna.

Främst handlar det såklart om det typiskt svenska dillköttet, men även dill i samband med kräftor slog, med tiden, stort. Från och med början på 1800-talet rekommenderas oftast dill eller persilja till kräftor. Här är intressant att notera att i Estland används vanligen dill tillsammans med nässlor till kräftkoket.

Avslutningsvis
Kräftor och kräftskivor har en stor plats i svenskarna hjärtan. Självklart har det skaldats en del kring ämnet genom åren (se några ytterligare exempel ovan). Vi avslutar detta inlägg med Erik Axel Karlfeldt beskrivning av kräftskivan i dikten "Dryckesåret"

"Det dukas i lövsalens högvälvda rum,
och lyktorna lysa och kvällen är ljum.
Det susar i dillåkerns mäktiga kronor,
och kräftfaten rågas med romstinna honor."

Länkar
Konsten att äta kräftor - Bild för bild från Recepthjälpen
Snapsvisor till kräftskivan från festfixarna.com

Skrotbokens länkar
Sensommarfester med tradition - Alster och recept från 2009 med kräftor
Dillkronor i kräfttider och andra tider - Alster med kräfttema från 2010

av Birgitta/Bi

Nu är det bara en knapp vecka kvar till finalen på Mustaschkampens insamling.

Du har väl inte glömt bort att Mustaschkampen fortfarande pågår? Om du har det, så var inte bekymrad, ännu finns det tid att låta "skägget" växa! =D
Nedan följer det brev vi fått från Zu-Yon Han på Cancerfonden.

Vi på Cancerfonden vill tacka för att du uppmärksammat Mustaschkampen i din blogg. Det är oerhört viktigt att fler börjar tala om prostatacancer, som är Sveriges vanligaste cancerform. En man i timmen drabbas!

Genom att uppmärksamma detta bidrar fler människor till kampen mot prostatacancer, och just nu har vi som du säkert känner till en insamlingstävling på cancerfonden.se/mustaschkampen.

Återigen tack!

Zu-Yon Han
PR-assistent
Cancerfonden



Länkar
Mustaschkampen

Skrotbokens länkar
En dag av Bi, En påminnelse om mustaschkampen
Mustaschkampen av Bi, Skrotboken skapar om mustascher

av Birgitta/Bi

Idag skapar vi om "En dag ...". Vi har gjort detta genom att använda antingen flera foton eller genom att göra en serie med ATC-kort. Skaparfokus är med andra ord inställt på användandet av flera bilder i serie eller en sekvens av alster som skildrar en och samma händelse.

Idag firas både Europadagen och Segerdagen 1945 inom OSS (inom EU firades dagen igår) mer om detta och en påminnelse om den pågående mustaschkampen nedan. Med tanke på dessa dagar firar vi helt enkelt "en dag". Mer information om dessa händelser finner du nedan.

Vi hoppar rakt in i skildringen av hur en dag kan se ut hos några av våra duktiga inspiratörer.

En dag ... från morgon till kväll
Monica och Samara föll för utmaningen att skildra en dag med hjälp av ATC-kort.

En dag ... på jobbet
Själv har jag (Bi) valt att i värsta paparazzi stil följa, för att inte säga förfölja min dotter en dag då hon följde med till jobbet.




En del av Sams "arbetsdag" för oss vidare till...

En dag ... för lek, nöje och rekreation
Maxell, Metal_Minish och Mahlin78 har alla valt att skildra mer lustfyllda händelser som skedde en dag då ...

maxell och son tillbringade en dag på strippen


maxell och son tillbringade en dag i lekparken


Metal_Minish tillbringade en dag i snön med Nino och Konami


Efter dessa läckra serietidningsinspirerade alster låter vi Mahlin78 skildra hur hon tillbringade en dag med kameran i högsta hugg ...




En dag ... för förnyelse
Bollebygdsbo får avsluta vår skildring av "En dag ..." med sin layout om förändring och förnyelse.





Europadagen
Europadagen den 9 maj är en symbol för Europeiska unionen som politisk enhet. Denna dag år 1950 förde Frankrikes utrikesminister Robert Schuman fram förslaget, Schumandeklarationen, om att skapa ett enat Europa för att bevara freden. Förslaget anses ha påbörjat det samarbete som idag representeras av Europeiska unionen. EG beslöt vid sitt toppmöte i Milano 1985 att fira dagen som Europadagen

Segerdagen 1945
Segerdagen 1945 är den dag då man runt om i världen firar slutet på det andra världskriget.
Beroende på tidsskillnaden så infaller firandet av dagen på olika datum i olika länder, beroende på när man räknar att kriget slutade. I EU infaller dagen den 8 maj, medan de firar den 9 maj i Oberoende staters samvälde (OSS) då det redan hade hunnit bli den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft.
I USA firar man både Victory in Europe Day (VE Day) den 8 maj och Victory over Japan Day (V-J Day) den 14 augusti.

Robert Schuman
Robert Schuman räknas som fader till Europeiska unionen, Europarådet och NATO. Född 29 juni 1886, död 4 september 1963. Han var en fransk politiker och statsman, kristdemokrat, regeringschef, utrikesminister och Europaparlamentets första ordförande.

Man med mustasch
Förutom att vara stadsman så var han även en man med mustasch vilket ger mig anledning att påminna om den viktiga mustaschkampen som pågår just nu. Mustaschkampen är cancerfondens årliga kampanj mot prostatacancer.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år upptäcks cirka 9 000 nya fall.

Länkar
Wikipedia om Europadagen
Wikipedia om segerdagen 1945
Wikipedia om Robert Schuman
Mustaschkampen


Skrotbokens länkar
Mustaschkampen av Bi, Skrotboken skapar om mustascher och visar även exempel på ATC-kort
Linnea och Linné av Sam, här finns ATC-kort
ATC-kort med waterfallteknik av Alien Bling
Astrid Lindgren i våra hjärtan av maxell, här finner du flera ATC-kort