av maxell

"Bullfest, bullfest hela da´n" - eller snarare varje dag. :) Vi bjuder på såväl bullar som inspiration.

Att fika är en svensk företeelse. I söndags firade vi kanelbullens dag. Den dagen firas årligen den 4e oktober av minst var tredje svensk. Dagen instiftades av Hembakningsrådet 1999, då de firade fyrtioårsjubileum. Dagen blev snabbt en tradition och accepterades i den allmänna almanackan. I år, 2009, firade Kanelbullens dag tio år och Hembakningsrådet firade femtioårsjubileum. Under Kanelbullens dag beräknas svenskarna mumsa i sig drygt tre miljoner kanelbullar vilket motsvarar ungefär tio gånger så många bullar som en alldeles vanlig dag.

Bullarna är serverade
Dessa svenska bakverk har flera namn. En del säger självklart kanelbulle. Söderut heter det ofta kanelsnäcka. Ytterligare några talar om kanelsnurror. I samband med att denna kaneldoftande vetebulle fick sin egen dag gjordes en utredning kring vad de bör heta på rikssvenska. Utredningen utfördes av Bo Bergman, författare och redaktör för Sydsvenskans språkspalt, och han kom fram till kanelbulle är den vanligast förekommande benämningen. Kanelbulle har också en viss relation till @ (snabel-a) som från början kallades kanelbulle och inte kanelsnäcka.

Kanelbullen är en svensk företeelse. Visst förekommer kanel som smaksättning i bakverk i hela världen, men kombinationen av enkelt vetebröd smaksatt med kardemumma och en fyllning med smör, socker och kanel som rullas ihop till snurror eller snäckor är svenskt. Sedan förekommer det olika fyllningar (till exempel vanilj, russin, korinter och choklad) och utföranden (till exempel fransk lilja, kringla, dubbelsnäcka, giffel och knut), men det är som sagt endast Sverige som svenska kanelbullar har.


Vanligen läggs bullarna i veckade pappersformer som fyller en funktion. De förhindrar att bullarna deformeras under jäsning och gräddning samtidigt som de skyddar bullen från direkt beröring när den hanteras, förpackas och serveras.

Trivselskapande
Det är något speciellt med doften av nybakade kanelbullar - såväl i verkligheten som i sagans värld. Om du tittar i en svensk barnbok ser du ofta hur barnen njuter av saft och bullar. Köket, där bullarna såväl tillagas som avnjutes, är en viktig miljö. Köket är en samlingsplats för hela familjen och en symbol för hemtrevnad och gemenskap. Allt som företas i köket ger ett lyckat resultat och alla människor är glada. Veckotidningar av såväl äldre som nyare datum visar ofta bilder på dignande kaffebord där kanelbullarna är en given ingrediens som lockar. Flera minns också Pippi Långstrumps besök vid grannens kaffebjudning som ger en god insyn i de oskrivna reglerna för kalas. Nu behövs det inte en perfekt kanelbulle för att skapa trivsel. även barnens mjölstinna bullar och de brända som fått snyggas till innan serveringen ger också njutning och lycka.

Kanelbullens historia
Det är välkänt att vetebullen länge varit svenskarnas favorittillbehör vid fikat. Men hur länge har vi bakat och ätit kanelbullar?



Under lång tid var ingredienser som socker, sirap, mandel, smör, ägg och olika kryddor lyxvaror och det var i stort sett endast de välställda som hade råd att avnjuta kanelbullar. Kanelbullen tros ha införts i de svenska hemmen på 1920-talet i samband med att kanelen introducerades i Sverige samtidigt som tillgången på ingredienserna ökade efter det första världskriget slut. Kanel är, för övrigt, världens äldsta krydda och ordet kanel kommer från latinets ord för litet rör. Det här var på en tid då husmödrarna hade tid att baka i hemmet och tillgången på socker och vitt mjöl markerade välstånd.


Kanelbullens spridning ökade sedan under 1950-talet när varje husmor skapade sina egna dekorativa modeller. De runda kanelbullarna såldes på bagerier. För 10 öre kunde du få en kanelbulle från ett bageri i Alingsås. Vår Kokbok från början av 1950-talet innehåller recept på både kanellängder och bullar. I Bonniers Stora Kokbok från 1960 anges sju varianter av wienerbröd och sjutton recept för vetebröd eller vetebullar. Alla recept anges med olika finhetsgrad där mängden smör, socker, mandel och arbetsinsats avgör vad som är fint.



Under 1960-talet och framåt har de svenska kvinnorna blivit alltmer yrkesarbetande. En ny modell av kanelbullen introducerades och den blev snabbt populär eftersom den gick fortare att baka. Det var vid den här tiden som vi började kavla ut degen, strö den med fett, kanel och socker, rulla ihop och skära jämna bitar som läggs med snittytan uppåt. Bullarna fick även jäsa under duk innan de gräddades i ugnen. Denna förenkling gjorde att kanelbullarna ökade i popularitet och idag är bullarna det mest populära svenska bakverket.

1985 kom en helt omarbetad upplaga av Sju sorters kakor och i den ägnas flera sidor åt vetebröd. I förordet anges ”att baka kakor och bullar sätter guldkant på tillvaron” och i denna bok finns det fler recept och varianter på vetebrödet jämfört med den tidigare upplagan. Bullarna i recepten är oftast små och nätta men visst är det ok att ta två? :)

Länkar
Officiell hemsida för Kanelbullens dag
Hembakningsrådets hemsida
Texten till Bullfest


Skrotbokens länkar
- Skrotboken uppmärksammar WCMD 2009
- Höstens färger - del 6: Beige av maxell - Publicerad 4e november 2008. Innehåller en layout med kanelbullar skapad av skberg74
- Kanelbullens dag 2009 - del 1: Vi bakar av Bi - Innehåller recept, tips och råd för baket