Varmt välkommen Cecilia!


Cecilia/Pysseltjejen


Så här kom jag i kontakt med scrapping och kortmakeri: 2004 var jag mycket på Tradera och kollade runt på pysselsaker och upptäckte att man sålde dies i scrapbooking.

Jag kollade en säljares hemsida och sen var jag fast. =)

Eftersom jag älskar att fotografera, så var detta något jag ville pröva att använda mina foto till.

Jag köpte upp lite smått på tradera först, eftersom nätbutikerna inte hade kommit i gång ordentligt, och det var billigare att köpa lite, innan man kom igång.

Jag arbetar med 30x30cm eller 12x12" som det heter. Kort har jag mest gjort när det är någons födelsedag, men har börjat så smått att göra fler och fler.

Ibland kan det bli något altrat med.

Mitt bästa scrapminne: Det är nog varje gång man beställt hem papper och tillbehör, det är som julafton!

Mitt sämsta scrapminne: Finns det? Alla har svackor men det blir inget dåligt minne, för man lär sig med tiden olika tekniker.

Scrapping är kul och ska vara kul annars har man missat poängen med det.

Men det är klart… om favoritpenna eller lim/klister tar slut och man är helt uppe i sin kreativitet då är det inget kul. =(

När jag kommer över Alladins lampa ska jag passa på att önska mig: Ett pysselrum! Just nu har jag tagit över nästan halva vardagsrummet med hyllor och pyssel. =) Fast om man tänker efter så är det väl att ha tillgång till scrapping för alltid!

Mitt goda råd till alla som skapar: HA KUL! Det finns inget rätt eller fel. Alla har olika minnen och tankar till bilder och därför blir alla scrapp så unika och fina.

I övrigt vill jag säga ... att jag antar alla utmaningar som kommer, för att kunna utveckla mig själv och min kreativitet.

Jag är en Skånetös som flyttade till Öland -95, 3-barns mor, amatörfotograf och pysselgalen.

Länk till min blogg: www.pysseltjejen.se och www.pysseltjejen.bloggspace.se

1 kommentarer:

maxell sa...

Välkommen!

Jag känner så väl igen det där med hur jag också började samla ihop saker. Köpte smått - lite av varje - och rotade runt hemma vad som fanns att göra saker av. Men... så har jag aldrig varit för syrafritt som krav heller. :)

Å visst stämmer det att man alltid kan lära något. Det verkar aldrig ta slut på saker att göra och prova och lära...