Skrivmaskinens underbara typsnitt

on 23 juni 2010

av maxell

Idag, den 23e juni år 1868 patenterades skrivmaskinen. Vi uppmärksammar detta genom att använda "klassiska" skrivmaskinstypsnitt på det vi skapar.

Jag (maxell) gillar skrivmaskinstypsnitt i alla dess former. Troligen kommer detta från att jag exponerats för dem genom att dels som liten fått lära mig skriva på min mors otympliga skrivmaskin och alltid ha exponerats för skrivomslag där skrivmaskinsremsor förekommer (gissa en gång vad för slags musik det handlar om... :) ). Mina datorer har alltid haft ett helt gäng skrivmaskinstypsnitt installerade även om flera försvunnit vid datorbyten. När jag började scrappa var skrivmaskinstypsnitt något som jag letade efter och investerade i. Det blev bland annat stämplar och dies. Självklart gjorde jag återigen djupdykningar efter typsnitt till den dator jag hade då...

En av mina favoriter bland stämplarna är de små bokstavsstämplarna som jag ofta använder i olika utföranden och sammanhang. Eftersom de är små passar de bland annat bra för att göra egna små bokstavslappar (se länk till tutorial sist i inlägget). Jag har också några dies som har ett skrivmaskinstypsnitt och de kommer fram när det passar. :) Utöver det har jag, som säkerligen många fler, några bokstavstickers med klassiska skrivmaskinstypsnitt. Det har trots allt kommit flera - framförallt små - bokstavsstickers på senare tid baserade på olika skrivmaskinstypsnitt. Jag använder dem även om jag är något omständlig som föredrar att göra mina egna små lappar med hjälp av mina små stämplar... :)

Som synes finns det flera sätt för att använda skrivmaskinstypsnitt i skapandet. Vi visar inspiration här och sist i inlägget länkar vi till några (av flera) ytterligare alster där skrivmaskinstypsnitt förekommer.

Vi inleder med min egen (maxells) tolkning där såväl stämplar som datorn används.


För det här kortet har jag använt mig av en ytterligare uppsättning bokstavsstämplar som jag har. Det är magnetstämplar och de är praktiska för liten man att hantera. Nu stämplade han inbjudan till kalas helt själv - självklart i versaler så alla kan läsa... Å visst passar de in? :)

Pappret har mannen hjälpt mig att skrynkla och färga in. Dock valde vi att inte rita en skattkarta på varje... men annars kan man göra det.

Eftersom det var ett antal att göra "fuskade" vi lite till och använde datorn för all kalasinformation på insidan. Även här är det ett skrivmaskinstypsnitt.
Kort av maxell och son

Mahlin78 tog datorn till hjälp för att skriva ut titeln på ett mönstrat papper - självklart i skrivmaskinstypsnitt. Notera hennes praktiska tips kring denna utskrift.


För ett tag sen blev vi medbjudna till Äspölaboratoriet som ligger ca 10 mil norr om Kalmar. Ett otroligt häftigt besök! För att ta tillvara på hur speciell dagen var för oss valde jag att göra ett minialbum med min Bind-it-all.

På framsidan har jag skrivit ut titeln på mönstrat papper via skrivaren. För att slippa slösa ett helt ark med mönstrat papper tejpade jag upp en lagom stor bit på ett vanligt kopieringspapper och skrev sedan ut titeln. Sen var det bara att ta loss och sätta fast titeln.
Altrat minialbum av Mahlin78



Dimensionella närbilder
Altrat minialbum av Mahlin78

Även AnnaLilja har tagit datorn till hjälp för att göra hälsningen på sitt kort. Denna gång skrevs den ut på ett vitt papper.


Såhär i sommartider har jag gjort ett konfirmationskort. Jag tyckte att det passade med skrivmaskinstext till just detta kortet. Texten har jag skrivit ut på datorn.
Kort av AnnaLilja



Klassiska närbilder i en modern tappning
Kort av AnnaLilja

Någons om verkligen tog datorn till hjälp är Skberg74. Hon skapade en digital layout med skrivmaskinstypsnitt.


Lilla S älskar att spela spel både på datorn och sällskapsspel, när hon var sjuk en vecka nu för någon vecka sen så spelade vi dessa spel och säkert några fler.

Jag har använt digikitet Simple guy 2 (minikit) av DigiLover´s addiction och typsnitten Typwriter Oldstyle och Type keys.
Digital layout av Skberg74

De två avslutande korten kommer från två som har klassiska skrivmaskiner stående hemma. Dock är det tyvärr ingen av dem som riktigt fungerar som den ska så de hittade lite andra lösningar.

Milo valde att använda en skrivmaskin och petade i ett papper i den med en härlig hälsning. :)


Ett meddelande skrivet på maskin är inte var dag man får. Jag har en gammal skrivmaskin stående i skåpet från tiden före datorn, men jag skulle nog aldrig kunna förmå mig att göra mig av med den. En vattenkanna luktar sommar, och nyckeln i rosetten känns lite som pricken över i, på detta kort.
Kort av Milo

Lillylva använde mönsterpapper med text och letade också fram en stämpel för att göra hälsningen på sitt kort. Här är det en färdig stämpel och inte bokstavsstämplar som kombinerats. Smidigt och snyggt!


Min skrivmaskin har gått lite i sönder, så stämpeln med "hjärtliga gratulationer" fick bidra med sitt istället. Men text kunde även uppbringas ur en spillbit med papper som legat i gömmorna alldeles för länge.

En liten pin-up:a, gjord med transferteknik, fick sig lite uppiffning med bling, en döskalle och några brads. Vingen är egentligen en stämpel med två vingar och en kvinna i mitten, från Prima tror jag, som jag klippt isär och moddat lite för att passa mina behov bättre. :) Lite glitterlim och en rosenknopp i håret på den vackra kvinnan fick vara grädden på moset den här gången. Tack för mig!
Kort av Lillylva

Nedan kan vi lära oss mer om skrivmaskinen - historia, utveckling och kuriosa. Längst ned i inlägget finns, som redan nämnts, länkar till några av alla de alster där vi använt skrivmaskinstypsnitt i ett eller annat utförande. Läs, se och inspireras. Länkarna är valda för att representera några av de vanligaste sätten för hur skrivmaskinstypsnitt förekommer i vårt skapande.

Om skrivmaskinen
Den brittiske uppfinnaren Henry Mill var den förste som tog patent på en skrivande maskin - en mekanisk skrivmaskin - år 1714. Hans konstruktion lanserades dock aldrig kommersiellt. Det första amerikanska patentet inom området kom 1829. Totalt gjordes ett sjuttiotal övriga försök för att uppfinna en maskin som skulle kunna skriva fortare än man kan skriva för hand. Den moderna skrivmaskinen uppfanns av amerikanen Christopher Latham Sholes från Milwaukee som 1868 fick patent på det som brukar räknas som världens första skrivmaskin. Några år senare, år 1872, skapades den första elektriska skrivmaskinen av Thomas Alva Edison.

Den första mekaniska skrivmaskinen var stor som ett kylskåp. Papperet låg på en glasskiva under ett karbonpapper och förflyttades med hjälp av vikter i sidled och med via en pedal i höjdled. Skrivmaskinen hade enbart versaler då skift-tangenten introducerades först 1878.

Skrivmaskinen slår igenom och "försvinner"
Sholes arbetade tillsammans med kompanjonen Carlos Glidden vidare med att förbättra sin uppfinning. Skivan ersattes med en vals och karbonpapperet med ett band. 1873 skrevs ett kontrakt med vapentillverkaren Remington & Sons om tillverkning av skrivmaskiner och de första kom ut på marknaden året därpå. Remington tillverkade också symaskiner och det syntes tydligt även på designen av skrivmaskinen. Efter något år fick maskinerna det idag välkända namnet Remington No. 1 och under 1880-talet slog skrivmaskinen igenom som arbetsredskap.

Mark Twain sägs vara den förste författren som köpte en skrivmaskin år 1874. Han blev dessutom 1876 den förste författare att lämna in ett maskinskrivet manuskript - ett kapitel ur boken Tom Sawyers äventyr. I Europa blev Leo Tolstoj en föregångare på skrivmaskinsfronten.


Skrivmaskin från 1910
Bild som är fri att använda då copyrighten har gått ut

Mellan 1920-talet och 1980-talet skrev många författare sina verk på skrivmaskin. Sedan kom datorerna och konkurrerade ut skrivmaskinen, men del en skriftställare föredrog fortfarande att skriva på skrivmaskin. Lars Norén och Jan Guillou sägs höra till denna skara som håller fast vid skrivmaskinen.

Tangentuppsättningen
På Sholes första skrivmaskin var tangenterna placerade i alfabetisk ordning. Pekfingervalsen var det som gällde och typarmarna fastnade i varandra när man skrev för snabbt. Tangenterna placerades om för att reglera hastigheten och delvis fördela de vanligaste bokstäverna på höger respektive vänster sida långt ifrån varandra. QWERTY-tangentbordet föddes 1867. När väl tekniken förbättrats och touch-metoden uppfunnits var det dock för sent. Tangentplaceringen var inarbetad bland maskinskrivarna och den, trots att det tagits fram flera alternativa layouter som skulle kunna öka skrivhastigheten markant, överlever än idag.

Några varianter av skrivmaskinen
Värt att notera är att flera av de tidiga konstruktionerna togs fram för att göra det möjligt för blinda människor att skriva. I början skrevs texten underifrån så man såg inte vad man skrivit förrän papperet tagits ur maskinen. Den första maskinen med direktsynlig skrift kom 1895. Idag finns det skrivmaskinsvarianter som inte skriver vanliga bokstäver på papperet. Istället genomstansas papperet med nålar som ger punktskrift enligt Braille - en skrift som kan läsas med fingrarna.

Andra specialvarianter av skrivmaskinen är maskiner som skriver ut hela stavelser för varje tangenttryckning. Stavelserna sätts ihop beroende på vilket språk som används vid skrivningen och dessa maskiner, som kallas stenografiska maskiner, har haft sitt främsta användningsområde som ersättning för bandinspelning och vid diktering. De används i dagsläget till exempel inom det amerikanska domstolsväsendet för upprättande av rättegångsprotokoll och liknande. För att använda en stenograf krävs en speciell utbildning och det går att hålla samma takt som en talare talar.

Självklart finns det också skrivmaskiner som skriver på ett annat sätt. Arabisk och hebreisk skrift skrivs från höger till vänster och det finns skrivmaskiner som skriver "baklänges" med de speciella skrivtecken som gäller i dessa språk.

Skrotbokens länkar

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)