av maxell

Idag, den 15e september är historiskt sett en viktig dag. Detta datum år 1830 öppnades den första moderna järnvägslinjen i världen. Med anledning av det och några fler - varav två svenska - tågrelaterade händelser under september månad skapar vi med formen av något som relateras till järnvägen.

Vilka svenska händelser talar vi om? Jo, i början av september, den 5e september, 1987, var det TV-premiär för "På spåret" med Ingvar Oldsberg. Några år senare, år 1990, den 4e september sattes det första x2000-tåget i trafik på linjen Stockholm - Göteborg. I år, 2010, firar alltså X2000 20 år.

Om den första moderna järnvägen invigdes den 15e september 1830 var det inte första gången ett ånglok körde på en järnväg. Några år tidigare, år 1825, kördes det första ångloket på en järnväg byggd för ånglok. Detta var också i september månad; den 27e september 1825. Innan dessa hade, utan några större framgångar, ånglok också körts på järnvägar som var byggda för hästdragna vagnar. Järnvägshistorien i världen räknas av många börja just idag, den 15e september, år 1830.

Väl värt att uppmärksamma och kanske också fira. Skrotboken uppmärksammar dessa tågrelaterade historiska händelser i september månad genom att använda minst en form som relateras till järnvägen. Detta inlägg bjuder på siluetter av tåg, ånglok, räls, biljetter, bagage och ja... se själv och njut.

Vi inleder med Cissi som ofta åker tåg. Hon har skapat en layout om sitt tågpendlande. Andra tågrelaterade detaljer på layouten är QuicKutz dies i form av tåg och signal.

Känner du någon som är på väg att åka tåg? Gör då ett kort och önska dem trevlig resa.

Sayurii har gjort ett färgglatt kort med just detta tema. Här noterar vi fiffigheten i att rita av en tågsiluett på mönstrade papper i två lager och att hon skurit ut rälsen för hand.


Att tåg är speciellt för många människor är nog ingen nyhet. Tåg har intresserat och fascinerat människor genom alla tider.

En av de som gillar tåg är Koseputes far och här har hon skapat en layout om honom där tågintresset är med som en ingrediens. Här noterar vi rälsen som är skapad genom modifiering av rutnätet som satt runt ett stickersark och det härliga tåget längst ner på layouten. Kanske även molnpappret får vara med som en påminnelse om puffar från tåget som, på svenska, låter "tuff tuff"?


Att pojkar gillar tåg är verkligen ingen nyhet för mig (maxell). Jag har en son som varje dag pratar om tåg och allt som har med tåg att göra.

En tågintresserad pojke ingår även i Skberg74s bekantskapskrets. Här har hon gjort ett gratulationskort baserat på ett mönsterpapper med tåg till denne, som hon uttrycker det, "tågtokiga" pojke.


Mahlin78 och hennes make är också fascinerade av tåg. Här har hon gjort en layout om ett ånglok som de träffade en vår. Här utgörs det tågrelaterade av fotona med såväl lok som lokplatta samt en tågräls som löper över layouten.




I somras besökte jag själv (maxell), min son och min så kallade pic ett annat museum. Det var inget museum som helst utan ett som är fullspäckat av såväl tåg som räls - Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. På min layout är tågen och järnvägen med i form av bland annat fotomotiv, gamla bilder på dessa två lokomotiv, mönsterpapper av olika märken, handritad rök och ånga från ett tåg, sot från de koleldade ångloken och en handritad tågräls.




Efter denna historiska tillbakablick håller vi oss kvar vid inspiration som kommer av tåg. Flera tänker på gamla tiders järnvägar med ånglok och självklart även den karakteristiska formen av en järnvägsräls.

Båda har inspirerat Pixelit till ett vintagebetonat kort. Hon beskriver själv hur hon tänkt med kortets olika detaljer och hur det hela relateras till tåg. Se, läs, njut och inspireras av bland annat gamla biljetter, runda skruvbrads, runda hjul och en järnvägsräls.


Dolores har också skapat vintagebetonat med inspiration från gamla tiders tåg. Här handlar det om en koffert och ett tillhörande kort. Såväl räls som koffert (bagage) är centrala i Dolores alster och jag rekommenderar verkligen alla att läsa igenom hela hennes text. Den är tänkvärd och helt enkelt prefekt för att avsluta denna inspirationskavalkad med tema tåg och järnväg.




På spåret i dubbel bemärkelse
Här nedan kan vi läsa om den tidiga järnvägshistorien och hur järnvägen kom till Sverige. Det går att läsa och skriva hur mycket som helst kring tåg och järnvägen. Den här texten är bara ett smakprov på den tidiga järnvägshistorien med främst ånglok. Vi får även reda på ursprunget till uttrycket "att vara dummare än tåget"...

Avslutningsvis ges information om och kring TV-programmet "På spåret".

Järnvägen som revolutionerade världen
Vad skulle världen ha blivit av om inte järnvägen och tågen slagit igenom?

Två viktiga uppfinningar är vitala för järnvägen och tågens utveckling. Det handlar om hjulet och ångmaskinen. Hjulet har funnits i flera tusen år och har bland annat använts på vagnar för att underlätta transport av tungt gods - såväl i som utanför spår. Under 1500-talet började de första järnvägarna att byggas. Det tidiga användandet av räls var under jord i gruvor där människor drog hjulförsedda vagnar med tung last på träbanor eller järnbelagda träbanor. Senare introducerades hästar för att dra vagnarna och ytterligare senare började järnväg att byggas även ovan mark.

Under 1700-talet kom sedan ångmaskinen in i bilden och Nicolas-Joseph Cugnots "Fardier à vapeur" ("ångvagn") rullade år 1769. Ångvagnen klarade av att dra 4 ton och kunde framföras med en hastighet av drygt 4 km/h. Fordonet, som hade ett drivjul fram och två hjul bak, drevs med ånga från en panna som hängde framför vagnen. Cougnots ångvagn räknas ibland som såväl den första bilen som det första ångloket. Som kuriosa krockade Cougnots fordon med en vägg och var därmed inblandad i det som troligen är världens första bilkrock. Cougnot fick dock finansiella problem och projektet lades ned.

Den första gången som ett ånglok kördes på en järnväg uppges vara den 27e september 1825 när banan mellan Stockton och Darlington invigdes. Loket hette Locomotion och kom upp i den fantastiska hastigheten av 25 km/h. Tidigare hade ånglok körts på banor som byggts för hästdragna vagnar, men denna bana var byggd för att klara av tyngden av ett ånglok. På så sätt räknas denna järnväg som den första järnvägen i världen. Dock är det något omtvistat. Även om banan var byggd för ånglok kördes hästdragna vagnar på den. Den som hade pengar och spårvidd på sin hästvagn kunde köpa sig tillåtelse att använda banan. Det ställde till problem genom det blev problem vid möte samt att hästarna inte gick lika fort och framförallt inte lika fort som ett ånglok. Dessutom blev det långa stopp när en kusk bestämde sig för att besöka puben och lämnade häst och vagn på spåret.

Därför beslutades att den första "moderna" järnvägen skulle byggas mellan Liverpool och Manchester. Denna järnväg skulle ha dubbelspår och ordentliga stationer. Alla tåg skulle sedan drivas med ånga, köras av bolagets personal och gå efter tidtabell.

Inför färdigställandet av järnvägen mellan Manchester och Liverpool anordnades i oktober 1829 en lokomotivtävling i Rainhill. Järnvägsbolaget ville ha något att satsa på för den nya järnvägen. Alternativen var, som nämnts, hästen som dragkraft eller alternativt vagnar dragna med linor av stationära ångmaskiner. Ett antal lok deltog i tävlingen som var utformad för inte bara testa självklara tekniska moment som hastighet, dragkraft och uthållighet utan även ekonomiska och miljömässiga aspekter. Av tio anmälda lok dök fem upp på tävlingsdagen. Några slogs ut tidigt och två ånglok var kvar i tävlingen. Länge ledde John Ericssons lok "Novelty" - det första tåget som byggts av en svensk. Loket kom upp i en hastighet av hela 51,5 km/h, men tvingades bryta tävlingen efter upprepade stopp i maskinen, vilka till slut ledde till ett större motorhaveri som inte kunde lagas på plats. Till saken hör att loket byggts i London och där fanns ingen järnväg där loket kunde provköras. Istället vann Stephensons lok "Rocket" som snittade med en hastighet av 19 km/h, nådde topphastigheten 48 km/h och drog 13 ton. Stephensons (far och son) fick därför kontraktet att leverera loken till den första "moderna" järnvägen. Järnvägsbolaget blev även imponerade av Noveltys lätthet och snabbhet. De köpte senare också ett par liknande lok, som dock skrotades snart. 1980 byggdes kopior av både "Novelty" och "Rocket". Kopian av "Novelty" är fullt körbar och finns idag på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

Den 15e september 1830 är den dag som sedan revolutionerade världen genom att underlätta och förkorta tiden för transporter av såväl varor och människor mellan olika platser. Det var då som trafik började på sträckan Manchester - Liverpool. Stationen på Liverpool Street i Manchester räknas idag som världens äldsta kvarvarande tågstation för persontrafik. Banan byggdes av fabriksägare för att primärt underlätta transport av gods mellan sina fabriker i den ena staden och hamnen i den andra staden. När järnvägen sedan väl var igång slog passagerartrafiken igenom stort. Första året reste hela 460 000 människor sträckan trots alla varnande röster som höjts kring tågens inverkan på såväl miljö som den mänskliga utvecklingen. Bland annat varnades för explosionsrisken och brandrisken samt att den svarta röken från ångloket förstörde såväl människor som natur. Det varnades även för den moraliska risken att utsätta människan för frestelsen att stjäla järn som läggs ut på marken framför dem. Det sades till och med att människor skulle komma att försvagas och förslappas till såväl kropp som själ eftersom man varken behövde förstånd eller styrka för att färdas med tåg. Idag är vi nog glada att dessa negativa röster inte fick genomslagskraft.

Efter dessa historiska händelser bokstavligen exploderade järnvägsbyggandet i såväl Storbritannien som i resten av världen.

Järnvägen kommer till Sverige
I Sverige, liksom i andra länder, fanns banor under jord för transport i och ur gruvorna med hjälp av endera mänsklig kraft eller hästkraft. Sveriges järnvägshistoria anses dock börja 1798. Detta år byggdes den första dokumenterade banan ovan jord och den gick mellan gruvorna och hamnen i Höganäs. Rälsen var av trä och vagnarna drogs av hästar.

1829 lades det första förslaget om en järnväg i Sverige fram i Sveriges riksdag. Det blev dock inget den gången. 1845 fick sedan den svenska järnvägens fader, greve Adolf Eugène von Rosen, kungligt tillstånd att anlägga järnvägar i Sverige. Han förverkligade dock aldrig sina planer då han saknade finansiering. Istället blev det Claes Adelsköld, kallad Sveriges rallarbuse no 1, som byggde den första svenska järnvägen för allmän trafik (person- och godstrafik) i öppen terräng. År 1849 invigdes den hästdrivna Frykstabanan mellan Fryken och Klarälven.

Det påföljande året, 1850, beslutade riksdagen att staten skulle bygga stambanor i Sverige, men att bibanorna skulle byggas av privata företag. Till chef för det statliga järnvägsbygget utsågs 1855 överste Nils Ericson, det ville säga samme man som ansvarat för bygget av Göta Kanal. Han kom nu att få ett stort inflytande på det svenska järnvägsnätets utformning.

Sveriges första ångloksdrivna allmänna järnväg var den privatfinansierade sträckan Köping-Hult som öppnades 1856. Samma år bildades Statens Järnvägar (SJ). De första delarna av den statliga stambanesatsningen i Sverige var sträckan Göteborg–Jonsered, samt sträckan Malmö–Lund. Båda dessa invigdes den 1a december 1856. 1856 är också årtalet för när två mindre järnvägar, Frykstadbanan och Norbergsbanan, fick sina första ånglok.

Det äldsta bevarade loket som byggts i Sverige är Frycken från Frykstadsbanen. Det byggdes 1855 av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna för att trafikera Sveriges första järnväg för allmän trafik, Frykstadbanan. Loket ersatte 1856 hästdriften på banan och efter att trafiken på Frykstadsbanan lagts ner 1871 användes Fryckstad bland annat vid fästningsarbeten i Karlskrona. Loket reserverades redan 1906 för att ingå i ett framtida järnvägsmuseum. Idag kan vi se loket när vi besöker Sveriges järnvägsmuseum i Gävle.

Fram till 1940-talet utökades järnvägsnätet i hela Sverige. En viktig händelse är att den första elektrifierade linjen i Sverige var den så kallade Djursholmsbanan som gick mellan Djursholm norr om Stockholm och Stockholms innerstad. Denna linje elektrifierades, som en av de första i Europa, redan år 1895. En annan viktig händelse är riksdagens beslut från 1939 om förstatligande av enskilda järnvägar. Efter 1940-talet skedde sedan en vändning i utvecklingen av den svenska järnvägen där flera sträckor tvingats lägga ner på grund av ökad konkurrens från landsbygdstrafiken och flyget. De järnvägar som lagts ner i Sverige har främst varit smalspåriga banor och idag finns bara Roslagsbanan kvar som smalspårig bana med allmän trafik. Innan beslutet om förstatligande av den svenska järnvägen hade Inlandsbanan, som det sista stora järnvägsbygget i Sverige innan 1990-talet, slutförts 1937.

1990-talet innebar en nystart för den svenska järnvägen. När X2000 togs i trafik den 4e september 1990 krävdes inga nya investeringar i järnvägsbyggande. X200O lutar i kurvorna och kan därför köras på de krokiga svenska banorna utan att sänka hastigheten. I dagsläget pågår det dock diskussioner om uppgradering av det svenska järnvägsnätet och det återstår att se vad framtiden kommer att innebära för den svenska järnvägen. En sak är i alla fall säker och det är att järnväg och tåg är här och kvar för att stanna.

Några kända lok, tåg och järnvägar genom tiderna
Utöver de ovan nämnda loken har du kanske också hört talas om "Mallard" och "the Flying Scotsman". "Mallard" är världens snabbaste ånglok och loket har kommit upp i hela 203 km/h. "The Flying Scotsman" från 1823 blev det första ångloket som körde fortare än 100 mph (161 km/h).

I Sverige har vi ångloket "Prins August". Ett tidigt ånglok som fick sitt namn av den svenska prinsen August. Det är detta tåg som är upphovet till uttrycket om "att vara dummare än tåget". Det är nämligen välkänt att prinsens begåvning var begränsad.

Från USA kom de så kallade "Big Boy-loken". De var världens största ånglok som byggdes mellan 1941 och 1944. Varje lok var närmare 40 meter långt, 4,9 meter högt, 3,3 meter brett och vägde 500 ton.

I Sverige har vi bland annat Inlandsbanan och Roslagsbanan som kända järnvägssträckor och järnvägsbolag. I ett större sammanhang har vi sedan den transibiriska järnvägen (världens längsta järnväg), orientexpressen, The Blue Train (världens lyxigaste tåg som går mellan Kapstaden och Pretoria i Sydafrika), Darjeeling Himalayan Railway (i Indien, världsarv), Semmringbanan (i Österrike, den första bergsjärnvägen i Europa och världsarv), The A-train, Union Pacific Railroad (historiskt järnvägsbolag som idag är det största järnvägsbolaget i USA - kända för sina stora lok), järnvägen Lima-Huancayo (centralbanan i Peru är världens högst belägna järnväg) samt järnvägen Cusco-Machu Picchu (en vältrafikerad smalspårig järnväg med både lokaltåg och turisttåg).

Frågar du slutligen en yngre person om tåg får du nog svar som till exempel Thomas och vännerna, Chuggington, Nordpolsexpressen, Greendale Rocket train (tåget i Postis Pär) och - så klart - BRIO-tåg med alla kompatibla tåg. En något äldre person kommer att nämna Märklintågen.

"På spåret" i en modernare tappning
"På spåret" är namnet på ett svenskt frågesport- och tågresebaserat underhållningsprogram som sänds av SVT. Det första programmet sändes den 5e september 1987 och programmet har sedan dess sänts varje år med undantag för 1989, 1992 och 1994. Fokus är på tågresor även om det ibland förekommer inslag av resor med bil och båt eller färja.

Programmet är baserat på en originalidé utvecklad av SVT i Göteborg 1986. Programidén är också såld till Norsk Rikskringkastning (NRK) som sänt program under namnet "Jorda rundt".

I "På spåret" tävlar svenska kändisar i frågesport om olika städer. Den som först drar i nödbromsen får svara. Från början handlade det om städer inom Sveriges gränser, men med åren har det utökats till att omfatta världens alla städer.

Säsongen 2007/2008 infördes ett vandringspris; en jordglob i silver. Runt silvergloben löper en räls med ett litet tåg. Allt står på en fot av massiv ek där namnen på alla tidigare vinnare finns ingraverade.

Från 1987 till 2009 var Ingvar Oldsberg programledare och ett år, 1988, var Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren domare. Efter att han vunnit fyra gånger; 1988, 1990, 1991 och 1993, blev Björn Hellberg fast domaren från och med säsongen 1995 med undantag för säsongen 2004 då Carl Jan Granqvist gjorde ett inhopp. Från och med säsongen 2009/2010 tog Kristian Luuk och Fredrik Lindström över som programledare respektive domare.

Sedan starten har det blivit 186 program. 1987 bestod säsongen av sex avsnitt. Från och med 2005 omfattar en säsong av "På spåret" 13 avsnitt. I mars 1990 sattes tittarrekord när 3,7 miljoner människor såg en och samma sändning. Programmet är populärt och tittarsiffrorna ligger i snitt på cirka 2 miljoner. "På spåret" är ett av SVTs största nöjesprogram i modern tid.

Länkar
"På spåret"s programsida hos SVT - med länk till spelet "På spåret"
Sveriges järnvägsmuseum i Gävle - har även länkar till flera järnvägsrelaterade sidor av olika slag

Skrotbokens länkar
Ovan molnen där - innehåller ett kort med tåg av maxell