Varmt välkommen Pernilla!


Pernilla Nilsson/Jajisses


Så här kom jag i kontakt med scrapping och kortmakeri: Jag och min syster altrade en kokbok till vår lillasyster och fyllde den med familjerecepten, det var nog våren 2003. Sen var det klippt.

Mitt bästa scrapminne: När den lilla gröna grodan flyttade in hos mig och jag kunde stansa ut alfabet. Jisses vad lycklig jag var.

Mitt sämsta scrapminne: Tror inte jag kan säga att jag har något, det är ju så kul att klippa och klistra.

När jag kommer över Alladins lampa ska jag passa på att önska mig: En DT-plats hos på en trevlig scrapaffär som gillar det jag gör.

Mitt goda råd till alla som skapar är: Att ha trevligt och trivsamt medan man skapar, om det blir fel så kan man ju alltid börja om igen.

I övrigt vill jag säga ... En smått förvirrad och otroligt glömsk person som hittat sin favorithobby och fastnat rejält i kort- och scrapträsket.

Har svårt att hejda mig själv ibland, så mottot: less is more brukar lätt bli more is more.

Länk till min blogg: http://jajisses.blogspot.com/

7 kommentarer:

Vivvo sa...

Och lillasystern meddelar att kokboken fortfarande finns kvar och används med glädje!

=)

Grattis storasyster!

maxell sa...

Härligt att kokboken är kvar och används. :)

Det där med more is more... det känner jag mycket väl igen. ;)

Välkommen till Skrotboken!

Scrapmoment Hellen sa...

Nu blir jag lite nyfiken... finns kokboken att beskåda någonstanns?
//Hellen

Rimna sa...

Huh, visa den inte för någon bara! Nillas och mitt första taffliga försök att göra något i pappersväg... Men roligt hade vi!

Grattis systeryster!!! Du är så duktig!

Nilla sa...

Tack så mycket, så söta ni är.

Ja man kanske skulle leta fram sina gamla alster, och ställa ut till allmän beskådning.
Jag brukar skratta hejdlöst när jag hittar nåt gammalt jag gjort.
Kram
Nilla

maxell sa...

Hehe. Äldre alster är lite lustiga ibland ja. Men... samtidigt. Jag förundras över mig själv ibland. Att jag ens iddes vara så klurig redan från start. Jag sydde fast tyg, ritade hit å dit, klippte, donade egna överdekorerade tags och jag vet inte vad...

Vivvo sa...

Haha... den finns kvar i mitt kök.
Och jag har kamera.
Men jag förstår dom.
Den är söt och jag älskar den.
Men den ser inte ut i närheten av saker dom gör nu...

Men å andra sidan så var det deras första sak dom gjorde.
Och det är sjukt hur fin den är trots det!

Men jag vågar nog inte visa den utan deras tillstånd! ;p
haha