av Birgitta/Bi

"Vintern rasat ut..." är inledningsorden till en av våra mest älskade vårsånger. Ett sångartecken på att nu, äntligen, är vintern förbi och vi kan bjuda in våren med öppna armar. Vi nöjer oss inte enbart med att sjunga, utan samlas för att tända Valborgsmässobål för att hälsa våren välkommen åter "...till vår bygd igen".

På kvällen samlas vi vid Valborgsmässobålen och hälsar våren med vårvisor, tal till våren, hurrarop och kanske lite dans. En och annan skål utbringas säkert också - inte minst i universitetsstäderna. Studenterna börjar ofta festligheterna tidigt på morgonen på Valborgsmässoafton/siste april och firar sedan med allehanda upptåg, spex, tävlingar och rektorsuppvakning med mera tills nästa morgon gryr. Mösspåsättningen inklusive eventuellt byte från vinter- till sommarmössa är en viktigt studenttradition som uppmärksammas i hela landet.

Men vem var då denna Valborg?
Valborg; som har namnsdag den 1e maj, var en kvinna som föddes år 710 i norra Europa, troligen i England. Tillsammans med sina bröder reste hon till Tyskland där hon missionerade och sedermera blev nunna och grundade det katolska klostret Heideheim i Wurtenburg.

Vad kan nu detta ha med vårt Valborgsfirande att göra?

Egentligen ingenting! Valborg blev helgonförklarad den 1e maj 779. Valborg dyrkades som befordrare av markens fruktbarhet och troligen blev hennes namn associerat med vikingarnas hedniska vår- och fruktsamhetsfestligheter allt eftersom vikingarna spred sig i Europa. På hednisk tid firades annars en äldre högtid i Norden för att uppmärksamma att gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just valborgsnatten.

Två grundstenar som blev hopsatta på grund av att en högtid, en "ursäkt" för att umgås med vänner och bekanta, festa och ha roligt, skulle bildas; Valborg; en katolsk nunna och en vårfest.

Valborgsmässoelden
Att tända eldar vid Valborg är en relativt ny sed. Vid mitten av 1700-talet fanns den bara i Uppland och syftet med eldandet var antagligen att skrämma bort rovdjur och övernaturliga väsen innan man släppte ut tamboskapen på bete för första gången under våren. Först på 1800-talet spred sig seden över hela landet.

Elden ska inte förväxlas med en vårdkase (som varnar för krig eller örlog). Elden tänds inte heller mot häxor utan vi eldar för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Många har vårstädat trädgården och eldar helt enkelt upp överflödet.

Skrotboken firar...
Valborgsmässoafton genom att skapa om och kring ordet eld. Först ut har vi en eldfängd och sprakande tolkning av maxell.




När jag själv (Bi) skulle göra ett alster med tema eld så tänkte jag naturligtvis först på alla de Valborgsfiranden vi genom åren har varit med på men döm om min förvåning när jag upptäckte att vi inte har en enda bild från ett Valborgsmässobål! Då har vi ändå sjungit vid elden varje år de senaste 20 åren, minst. Det får bli botgöring ikväll =)

Nu fick jag i stället möjlighet att göra en layout med maken på.


Vårt nästa bidrag kommer från Samara som åter knyter an till sången och musiken i sin layout som skildrar ett varmt möte.


Och med detta önskar vi er en skön Valborgsmässoafton. Gör nu inte som jag - glöm kameran hemma utan se till att den kommer med till friandet. Ta några egna eldfängda bilder som du kan passa på att skapa kring. Vill du dela med dig så gör du som vanligt, lämnar en kommentar med fungerande direktlänk till ditt alster.

Länkar
Nordiska museét - Valborgsmässoafton - 30 april
Passagen - "Den stora vårdagen"