av maxell

Idag, den 15e september är historiskt sett en viktig dag. Detta datum år 1830 öppnades den första moderna järnvägslinjen i världen. Med anledning av det och några fler - varav två svenska - tågrelaterade händelser under september månad skapar vi med formen av något som relateras till järnvägen.

Vilka svenska händelser talar vi om? Jo, i början av september, den 5e september, 1987, var det TV-premiär för "På spåret" med Ingvar Oldsberg. Några år senare, år 1990, den 4e september sattes det första x2000-tåget i trafik på linjen Stockholm - Göteborg. I år, 2010, firar alltså X2000 20 år.

Om den första moderna järnvägen invigdes den 15e september 1830 var det inte första gången ett ånglok körde på en järnväg. Några år tidigare, år 1825, kördes det första ångloket på en järnväg byggd för ånglok. Detta var också i september månad; den 27e september 1825. Innan dessa hade, utan några större framgångar, ånglok också körts på järnvägar som var byggda för hästdragna vagnar. Järnvägshistorien i världen räknas av många börja just idag, den 15e september, år 1830.

Väl värt att uppmärksamma och kanske också fira. Skrotboken uppmärksammar dessa tågrelaterade historiska händelser i september månad genom att använda minst en form som relateras till järnvägen. Detta inlägg bjuder på siluetter av tåg, ånglok, räls, biljetter, bagage och ja... se själv och njut.

Vi inleder med Cissi som ofta åker tåg. Hon har skapat en layout om sitt tågpendlande. Andra tågrelaterade detaljer på layouten är QuicKutz dies i form av tåg och signal.

Känner du någon som är på väg att åka tåg? Gör då ett kort och önska dem trevlig resa.

Sayurii har gjort ett färgglatt kort med just detta tema. Här noterar vi fiffigheten i att rita av en tågsiluett på mönstrade papper i två lager och att hon skurit ut rälsen för hand.


Att tåg är speciellt för många människor är nog ingen nyhet. Tåg har intresserat och fascinerat människor genom alla tider.

En av de som gillar tåg är Koseputes far och här har hon skapat en layout om honom där tågintresset är med som en ingrediens. Här noterar vi rälsen som är skapad genom modifiering av rutnätet som satt runt ett stickersark och det härliga tåget längst ner på layouten. Kanske även molnpappret får vara med som en påminnelse om puffar från tåget som, på svenska, låter "tuff tuff"?


Att pojkar gillar tåg är verkligen ingen nyhet för mig (maxell). Jag har en son som varje dag pratar om tåg och allt som har med tåg att göra.

En tågintresserad pojke ingår även i Skberg74s bekantskapskrets. Här har hon gjort ett gratulationskort baserat på ett mönsterpapper med tåg till denne, som hon uttrycker det, "tågtokiga" pojke.


Mahlin78 och hennes make är också fascinerade av tåg. Här har hon gjort en layout om ett ånglok som de träffade en vår. Här utgörs det tågrelaterade av fotona med såväl lok som lokplatta samt en tågräls som löper över layouten.




I somras besökte jag själv (maxell), min son och min så kallade pic ett annat museum. Det var inget museum som helst utan ett som är fullspäckat av såväl tåg som räls - Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. På min layout är tågen och järnvägen med i form av bland annat fotomotiv, gamla bilder på dessa två lokomotiv, mönsterpapper av olika märken, handritad rök och ånga från ett tåg, sot från de koleldade ångloken och en handritad tågräls.




Efter denna historiska tillbakablick håller vi oss kvar vid inspiration som kommer av tåg. Flera tänker på gamla tiders järnvägar med ånglok och självklart även den karakteristiska formen av en järnvägsräls.

Båda har inspirerat Pixelit till ett vintagebetonat kort. Hon beskriver själv hur hon tänkt med kortets olika detaljer och hur det hela relateras till tåg. Se, läs, njut och inspireras av bland annat gamla biljetter, runda skruvbrads, runda hjul och en järnvägsräls.


Dolores har också skapat vintagebetonat med inspiration från gamla tiders tåg. Här handlar det om en koffert och ett tillhörande kort. Såväl räls som koffert (bagage) är centrala i Dolores alster och jag rekommenderar verkligen alla att läsa igenom hela hennes text. Den är tänkvärd och helt enkelt prefekt för att avsluta denna inspirationskavalkad med tema tåg och järnväg.




På spåret i dubbel bemärkelse
Här nedan kan vi läsa om den tidiga järnvägshistorien och hur järnvägen kom till Sverige. Det går att läsa och skriva hur mycket som helst kring tåg och järnvägen. Den här texten är bara ett smakprov på den tidiga järnvägshistorien med främst ånglok. Vi får även reda på ursprunget till uttrycket "att vara dummare än tåget"...

Avslutningsvis ges information om och kring TV-programmet "På spåret".

Järnvägen som revolutionerade världen
Vad skulle världen ha blivit av om inte järnvägen och tågen slagit igenom?

Två viktiga uppfinningar är vitala för järnvägen och tågens utveckling. Det handlar om hjulet och ångmaskinen. Hjulet har funnits i flera tusen år och har bland annat använts på vagnar för att underlätta transport av tungt gods - såväl i som utanför spår. Under 1500-talet började de första järnvägarna att byggas. Det tidiga användandet av räls var under jord i gruvor där människor drog hjulförsedda vagnar med tung last på träbanor eller järnbelagda träbanor. Senare introducerades hästar för att dra vagnarna och ytterligare senare började järnväg att byggas även ovan mark.

Under 1700-talet kom sedan ångmaskinen in i bilden och Nicolas-Joseph Cugnots "Fardier à vapeur" ("ångvagn") rullade år 1769. Ångvagnen klarade av att dra 4 ton och kunde framföras med en hastighet av drygt 4 km/h. Fordonet, som hade ett drivjul fram och två hjul bak, drevs med ånga från en panna som hängde framför vagnen. Cougnots ångvagn räknas ibland som såväl den första bilen som det första ångloket. Som kuriosa krockade Cougnots fordon med en vägg och var därmed inblandad i det som troligen är världens första bilkrock. Cougnot fick dock finansiella problem och projektet lades ned.

Den första gången som ett ånglok kördes på en järnväg uppges vara den 27e september 1825 när banan mellan Stockton och Darlington invigdes. Loket hette Locomotion och kom upp i den fantastiska hastigheten av 25 km/h. Tidigare hade ånglok körts på banor som byggts för hästdragna vagnar, men denna bana var byggd för att klara av tyngden av ett ånglok. På så sätt räknas denna järnväg som den första järnvägen i världen. Dock är det något omtvistat. Även om banan var byggd för ånglok kördes hästdragna vagnar på den. Den som hade pengar och spårvidd på sin hästvagn kunde köpa sig tillåtelse att använda banan. Det ställde till problem genom det blev problem vid möte samt att hästarna inte gick lika fort och framförallt inte lika fort som ett ånglok. Dessutom blev det långa stopp när en kusk bestämde sig för att besöka puben och lämnade häst och vagn på spåret.

Därför beslutades att den första "moderna" järnvägen skulle byggas mellan Liverpool och Manchester. Denna järnväg skulle ha dubbelspår och ordentliga stationer. Alla tåg skulle sedan drivas med ånga, köras av bolagets personal och gå efter tidtabell.

Inför färdigställandet av järnvägen mellan Manchester och Liverpool anordnades i oktober 1829 en lokomotivtävling i Rainhill. Järnvägsbolaget ville ha något att satsa på för den nya järnvägen. Alternativen var, som nämnts, hästen som dragkraft eller alternativt vagnar dragna med linor av stationära ångmaskiner. Ett antal lok deltog i tävlingen som var utformad för inte bara testa självklara tekniska moment som hastighet, dragkraft och uthållighet utan även ekonomiska och miljömässiga aspekter. Av tio anmälda lok dök fem upp på tävlingsdagen. Några slogs ut tidigt och två ånglok var kvar i tävlingen. Länge ledde John Ericssons lok "Novelty" - det första tåget som byggts av en svensk. Loket kom upp i en hastighet av hela 51,5 km/h, men tvingades bryta tävlingen efter upprepade stopp i maskinen, vilka till slut ledde till ett större motorhaveri som inte kunde lagas på plats. Till saken hör att loket byggts i London och där fanns ingen järnväg där loket kunde provköras. Istället vann Stephensons lok "Rocket" som snittade med en hastighet av 19 km/h, nådde topphastigheten 48 km/h och drog 13 ton. Stephensons (far och son) fick därför kontraktet att leverera loken till den första "moderna" järnvägen. Järnvägsbolaget blev även imponerade av Noveltys lätthet och snabbhet. De köpte senare också ett par liknande lok, som dock skrotades snart. 1980 byggdes kopior av både "Novelty" och "Rocket". Kopian av "Novelty" är fullt körbar och finns idag på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

Den 15e september 1830 är den dag som sedan revolutionerade världen genom att underlätta och förkorta tiden för transporter av såväl varor och människor mellan olika platser. Det var då som trafik började på sträckan Manchester - Liverpool. Stationen på Liverpool Street i Manchester räknas idag som världens äldsta kvarvarande tågstation för persontrafik. Banan byggdes av fabriksägare för att primärt underlätta transport av gods mellan sina fabriker i den ena staden och hamnen i den andra staden. När järnvägen sedan väl var igång slog passagerartrafiken igenom stort. Första året reste hela 460 000 människor sträckan trots alla varnande röster som höjts kring tågens inverkan på såväl miljö som den mänskliga utvecklingen. Bland annat varnades för explosionsrisken och brandrisken samt att den svarta röken från ångloket förstörde såväl människor som natur. Det varnades även för den moraliska risken att utsätta människan för frestelsen att stjäla järn som läggs ut på marken framför dem. Det sades till och med att människor skulle komma att försvagas och förslappas till såväl kropp som själ eftersom man varken behövde förstånd eller styrka för att färdas med tåg. Idag är vi nog glada att dessa negativa röster inte fick genomslagskraft.

Efter dessa historiska händelser bokstavligen exploderade järnvägsbyggandet i såväl Storbritannien som i resten av världen.

Järnvägen kommer till Sverige
I Sverige, liksom i andra länder, fanns banor under jord för transport i och ur gruvorna med hjälp av endera mänsklig kraft eller hästkraft. Sveriges järnvägshistoria anses dock börja 1798. Detta år byggdes den första dokumenterade banan ovan jord och den gick mellan gruvorna och hamnen i Höganäs. Rälsen var av trä och vagnarna drogs av hästar.

1829 lades det första förslaget om en järnväg i Sverige fram i Sveriges riksdag. Det blev dock inget den gången. 1845 fick sedan den svenska järnvägens fader, greve Adolf Eugène von Rosen, kungligt tillstånd att anlägga järnvägar i Sverige. Han förverkligade dock aldrig sina planer då han saknade finansiering. Istället blev det Claes Adelsköld, kallad Sveriges rallarbuse no 1, som byggde den första svenska järnvägen för allmän trafik (person- och godstrafik) i öppen terräng. År 1849 invigdes den hästdrivna Frykstabanan mellan Fryken och Klarälven.

Det påföljande året, 1850, beslutade riksdagen att staten skulle bygga stambanor i Sverige, men att bibanorna skulle byggas av privata företag. Till chef för det statliga järnvägsbygget utsågs 1855 överste Nils Ericson, det ville säga samme man som ansvarat för bygget av Göta Kanal. Han kom nu att få ett stort inflytande på det svenska järnvägsnätets utformning.

Sveriges första ångloksdrivna allmänna järnväg var den privatfinansierade sträckan Köping-Hult som öppnades 1856. Samma år bildades Statens Järnvägar (SJ). De första delarna av den statliga stambanesatsningen i Sverige var sträckan Göteborg–Jonsered, samt sträckan Malmö–Lund. Båda dessa invigdes den 1a december 1856. 1856 är också årtalet för när två mindre järnvägar, Frykstadbanan och Norbergsbanan, fick sina första ånglok.

Det äldsta bevarade loket som byggts i Sverige är Frycken från Frykstadsbanen. Det byggdes 1855 av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna för att trafikera Sveriges första järnväg för allmän trafik, Frykstadbanan. Loket ersatte 1856 hästdriften på banan och efter att trafiken på Frykstadsbanan lagts ner 1871 användes Fryckstad bland annat vid fästningsarbeten i Karlskrona. Loket reserverades redan 1906 för att ingå i ett framtida järnvägsmuseum. Idag kan vi se loket när vi besöker Sveriges järnvägsmuseum i Gävle.

Fram till 1940-talet utökades järnvägsnätet i hela Sverige. En viktig händelse är att den första elektrifierade linjen i Sverige var den så kallade Djursholmsbanan som gick mellan Djursholm norr om Stockholm och Stockholms innerstad. Denna linje elektrifierades, som en av de första i Europa, redan år 1895. En annan viktig händelse är riksdagens beslut från 1939 om förstatligande av enskilda järnvägar. Efter 1940-talet skedde sedan en vändning i utvecklingen av den svenska järnvägen där flera sträckor tvingats lägga ner på grund av ökad konkurrens från landsbygdstrafiken och flyget. De järnvägar som lagts ner i Sverige har främst varit smalspåriga banor och idag finns bara Roslagsbanan kvar som smalspårig bana med allmän trafik. Innan beslutet om förstatligande av den svenska järnvägen hade Inlandsbanan, som det sista stora järnvägsbygget i Sverige innan 1990-talet, slutförts 1937.

1990-talet innebar en nystart för den svenska järnvägen. När X2000 togs i trafik den 4e september 1990 krävdes inga nya investeringar i järnvägsbyggande. X200O lutar i kurvorna och kan därför köras på de krokiga svenska banorna utan att sänka hastigheten. I dagsläget pågår det dock diskussioner om uppgradering av det svenska järnvägsnätet och det återstår att se vad framtiden kommer att innebära för den svenska järnvägen. En sak är i alla fall säker och det är att järnväg och tåg är här och kvar för att stanna.

Några kända lok, tåg och järnvägar genom tiderna
Utöver de ovan nämnda loken har du kanske också hört talas om "Mallard" och "the Flying Scotsman". "Mallard" är världens snabbaste ånglok och loket har kommit upp i hela 203 km/h. "The Flying Scotsman" från 1823 blev det första ångloket som körde fortare än 100 mph (161 km/h).

I Sverige har vi ångloket "Prins August". Ett tidigt ånglok som fick sitt namn av den svenska prinsen August. Det är detta tåg som är upphovet till uttrycket om "att vara dummare än tåget". Det är nämligen välkänt att prinsens begåvning var begränsad.

Från USA kom de så kallade "Big Boy-loken". De var världens största ånglok som byggdes mellan 1941 och 1944. Varje lok var närmare 40 meter långt, 4,9 meter högt, 3,3 meter brett och vägde 500 ton.

I Sverige har vi bland annat Inlandsbanan och Roslagsbanan som kända järnvägssträckor och järnvägsbolag. I ett större sammanhang har vi sedan den transibiriska järnvägen (världens längsta järnväg), orientexpressen, The Blue Train (världens lyxigaste tåg som går mellan Kapstaden och Pretoria i Sydafrika), Darjeeling Himalayan Railway (i Indien, världsarv), Semmringbanan (i Österrike, den första bergsjärnvägen i Europa och världsarv), The A-train, Union Pacific Railroad (historiskt järnvägsbolag som idag är det största järnvägsbolaget i USA - kända för sina stora lok), järnvägen Lima-Huancayo (centralbanan i Peru är världens högst belägna järnväg) samt järnvägen Cusco-Machu Picchu (en vältrafikerad smalspårig järnväg med både lokaltåg och turisttåg).

Frågar du slutligen en yngre person om tåg får du nog svar som till exempel Thomas och vännerna, Chuggington, Nordpolsexpressen, Greendale Rocket train (tåget i Postis Pär) och - så klart - BRIO-tåg med alla kompatibla tåg. En något äldre person kommer att nämna Märklintågen.

"På spåret" i en modernare tappning
"På spåret" är namnet på ett svenskt frågesport- och tågresebaserat underhållningsprogram som sänds av SVT. Det första programmet sändes den 5e september 1987 och programmet har sedan dess sänts varje år med undantag för 1989, 1992 och 1994. Fokus är på tågresor även om det ibland förekommer inslag av resor med bil och båt eller färja.

Programmet är baserat på en originalidé utvecklad av SVT i Göteborg 1986. Programidén är också såld till Norsk Rikskringkastning (NRK) som sänt program under namnet "Jorda rundt".

I "På spåret" tävlar svenska kändisar i frågesport om olika städer. Den som först drar i nödbromsen får svara. Från början handlade det om städer inom Sveriges gränser, men med åren har det utökats till att omfatta världens alla städer.

Säsongen 2007/2008 infördes ett vandringspris; en jordglob i silver. Runt silvergloben löper en räls med ett litet tåg. Allt står på en fot av massiv ek där namnen på alla tidigare vinnare finns ingraverade.

Från 1987 till 2009 var Ingvar Oldsberg programledare och ett år, 1988, var Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren domare. Efter att han vunnit fyra gånger; 1988, 1990, 1991 och 1993, blev Björn Hellberg fast domaren från och med säsongen 1995 med undantag för säsongen 2004 då Carl Jan Granqvist gjorde ett inhopp. Från och med säsongen 2009/2010 tog Kristian Luuk och Fredrik Lindström över som programledare respektive domare.

Sedan starten har det blivit 186 program. 1987 bestod säsongen av sex avsnitt. Från och med 2005 omfattar en säsong av "På spåret" 13 avsnitt. I mars 1990 sattes tittarrekord när 3,7 miljoner människor såg en och samma sändning. Programmet är populärt och tittarsiffrorna ligger i snitt på cirka 2 miljoner. "På spåret" är ett av SVTs största nöjesprogram i modern tid.

Länkar
"På spåret"s programsida hos SVT - med länk till spelet "På spåret"
Sveriges järnvägsmuseum i Gävle - har även länkar till flera järnvägsrelaterade sidor av olika slag

Skrotbokens länkar
Ovan molnen där - innehåller ett kort med tåg av maxell

av maxell

Det har säkerligen inte undgått någon att det är val i Sverige nästa söndag. Med anledning av det har Skrotboken skapat med listor där vi gjort någon form av val.

Alla gör val. Det kan vara stora val och det kan vara mindre val som vi kanske inte ens tänker på som val. Det handlar till exempel om "enkla" saker som vad vi ska ta på oss och vad vi ska äta till middag. Det handlar också om val som kan vara svårare att ta, men som nödvändigtvis inte måste vara det. Några exempel här är val av yrkesbana, partner och vänner. Vi väljer helt klart ofta och flera gånger per dag.

Nästa söndag är det valdag i Sverige när vi ska rösta fram vilka som ska styra landet de kommande fyra åren. samtidigt är dagens datum, den 12e september, den dag då det första allmänna valet hölls i Sverige. Det var år 1921 och det var då som män och kvinnor fick rösta.

Med anledning av det har vi valt att skapa med fokus på val genom att använda listor av olika slag.

Vi har valt ;) att använda oss av

en lista som kryssas eller bockas för

eller alternativt

en plus- och minuslista

på det vi skapar.

Sayurii inleder med en krysslista där hon valt att tala om vem hon - just nu - är. Ett bra tips till en sida i BoM-albumet.




Jag själv (maxell) valde att ta ställning kring hösten genom att använda plus och minus. Nu är det inte en traditionell lista, men det är likväl en sammanställning över två olika sätt att se på och uppleva hösten.




Pixelit har också använt sig av en icke-traditionell lista där hon bockat av saker som är viktiga för henne. En rolig idé för att variera skapandet.


Mahlin78 gör en traditionell lista och inte blir det varken stelt eller trist för det. Ibland är listor helt enkelt bra att ha.

Mahlin78s lista handlar om saker som hon vill göra under hösten. Visst är det väl så att vi har massor som vi vill göra, men vi hinner omöjligt med allt. Då gäller det att prioritera eller göra val. En lista ger såväl stöd för minnet som en möjlighet att bocka av (eller stryka över) det vi klarat av.




Visst kan listor te sig överväldigande och stela, men när vi väl börjar bocka av den övergår den istället till att visa framsteg. Det är aldrig fel med en sådan påminnelse till sig själv. :)

Kosepute använder också en traditionell lista på ett sätt som vi nog alla är väl bekanta med.

Det handlar om en lista över vad som ska packas och tas med på en resa. I Koseputes fall handlar det om en resa till en scrapträff och det är säkert många som känner igen sig i att undra om man fick med allt. Med en lista är det enkelt löst. Skriv ner och bocka av allteftersom.

Notera att hon skrivit med saker som bokstavligen inte behöver packas, men som är väl så viktigt att tänka på och lösa inför en resa.


Det var våra val och listor. Vad gör du själv för val här i livet? Använder du dig av listor? Och... hur väljer du i det stundande valet? Du behöver inte svara på den senare frågan. Viktigast är att du väljer och röstar. Det handlar om vår framtid och valet är din möjlighet att påverka hur du vill ha det...

Vill du läsa mer om val i Sverige fortsätter du nedan. Längst ner i inlägget ges några intressanta länkar. Kika där för ytterligare inspiration.

Har du sedanskapat med eller blir du inspirerad att skapa med listor och/eller om val får du gärna lämna en kommentar med länk.

Allmänt om val
Val kan har flera olika betydelser. Inom politiken genomförs val där en eller flera personer utses till ett politiskt uppdrag, det vill säga att personen eller personerna erhåller en förtroendevald post inom någon beslutande instans i samhället. Andra former av val är när vi väljer ett eller flera beslutsalternativ i någon beslutssituation. Det kan handla om allt från vilka kläder vi tar på oss på morgonen via vilken rätt vi väljer från en restaurangs meny till vem vi väljer att spendera livet tillsammans med.

Alla val är viktiga på sitt sätt. Den "viktigaste" formen av val får ändå anses vara allmänna demokratiska val. Det innebär att väljarna i ett land eller en del av ett land väljer representanter för beslutande församlingar som i Sverige är val till europaparlamentet, riksdag, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige.

Om val i Sverige
De år då det är val i Sverige, vilket sker vart fjärde år, hålls alltid riksdags-, landstings- och kommunalval den tredje söndagen i september. I år, 2010, är det dags den 19e september.

Svenska kyrkan håller också val till kyrkofullmäktige tredje söndagen i september vart fjärde år, vilket numera sker året före valår. På våren hålls val till Sametinget vart fjärde år och valdag är den tredje söndagen i maj. Det första sametingsvalet hölls den 18 maj 1993 och nästa val till Sametinget är 2013.

Utöver dessa val genomförs ibland folkomröstningar eller, som det också kallas, referendum i hela landet eller på kommunal nivå.

Rösträtt
Vilka får rösta i de demokratiska val som hålls i Sverige? I vårt land får alla svenska medborgare som någon gång har varit folkbokförd i Sverige och som senast på valdagen fyller 18 år rösta när det är dags för allmänna val.

Själva valet
Valen genomförs genom att varje röstberättigad person lägger en valsedel i en valurna.

Detta kan ske genom besök i sin lokala vallokal på valdagen eller i förtid på angivna platser såväl inom landet som utlands (på konsulat och ambassader). När alla röster av avgetts räknar speciellt utsedda rösträknare ihop alla rösterna och sedan meddelar resultatet.

På valdagen hålls så kallad valvaka. Sent under kvällen meddelas de resultat som är färdigräknade.

Dock är valresultatet vanligen inte klart förens några dagar senare när alla röster, såväl röster avgivna i vallokaler som förtidsröster, har räknats samman. Ytterligare några dagar senare meddelas vilka som bildar regering och därmed är betrodda med att leda landet de fyra kommande åren.

Majoritetsval och proportionalitet
I flera länder, dock inte i Sverige, tillämpas majoritetsval. Vid majoritetsval är det vanligen många valkretsar för att alla regioner oavsett storlek ska få representanter i de beslutande församlingarna. Det innebär även att majoritetens val på lokal nivå kan skilja sig från majoritetens val på riksnivå samt att minoriteten alltid får finna sig i majoritetens val och beslut.

I Sverige tillämpar vi istället proportionalitet i kombination med jämkade uddatalsmetoden. Det är det som gör att mandaten i de beslutande församlingarna fördelas i förhållande till antalet röster som ett parti fått i valet. Om ett parti får till exempel 20 procent av alla giltiga röster får det också cirka 20 procent av mandaten. Den jämkade uddatalsmetoden används som tillägg för att fördela ett visst antal så kallade utjämningsmandat, det vill säga mandatplatser som går till partier som fått en hög andel röster i regioner, men inte på riksnivå. För val till riksdagen krävs dock att ett parti uppnår en viss procentgräns för att de överhuvudtaget ska erhålla någon mandatplats.

En viktig dag
Det är inte alltid som alla fått rösta. Det var först dagens datum, den 12e september, år 1921 som det första allmänna valet till Sveriges riksdag hölls. Från den dagen har både män och kvinnor haft rätten att påverka sin situation genom att avge sin röst för vilka som ska styra landet.

I Sverige har vi relativt sett ett högt valdeltagande. Det har dock minskat de senaste decennierna och vi har väl hört talas om de så kallade soffliggarna? Oavsett vad du har för politisk åsikt är det viktigt att du röstar. Så se nu till att du masar dig iväg och lägger din röst - endera i förtid eller på valdagen.

Länkar
Valmyndighetens hemsida - All information kring val i Sverige
Yourfonts.com - Gör en font med din egen handstil

Skrotbokens länkar
Val i livet - var pekar pilarna? - Alster där vi skapat kring val och använt pilar till vår hjälp
Skrotbokens inlägg som ger plats för eftertanke - Mycket tänkvärda inlägg och alster som helt klart anknytning till val som vi kan göra

av Birgitta/Bi

September har kommit och med hösten även en massa godsaker att skörda. Idag ägnar vi oss åt recept men vi återkommer under september med inspiration i pappersformat.

Mycket har väl redan hunnit bli skördat i augusti men landet är långt och däremed också skördesäsongen. För er som fortfarande har tillgång till äpplen, plommon med mera kommer här några förslag på vad du kan göra med skörden.

Äppelöl

Detta recept är hämtat från Rut på Skäret - Rut Lundgren Frisk.

4 kg äpplen
10 l vatten
ca 2 hg socker
50 g jäst
ev. russin

Tvätta äpplena och skär dem i bitar. Använd både skal och kärnor.

Koka upp vattnet och häll det över äpplena. Låt dem svalna och ställ dem sedan att dra på sval plats i 3 dygn.

Sila ifrån saften och koka upp den med sockret i 5 minuter. Skumma väl. Låt saften bli ljummen och blanda sedan i den upplösta jästen.

Låt detta jäsa i 3 dagar, skumma väl och tappa upp på buteljer. Stoppa 4-5 russin i varje flaska, så mousserar det litet.

Färdigt att dirckas efter en vecka.

Använd inte för mogna äpplen. Avsmaka hur sött ni vill ha det när ni tillsätter sockret.


Äppelmos

Kokning av mos underlättas av om man har tillgång till en matberedare med passertillsats eller en köttkvarn men det går att göra moset med hjälp av en passervagga, men det kräver rätt mycket mer arbete.

1 kg frukt ger ca 1 kg mos

Ingredienser
Äpplen med syrlig smak

Till varje liter passerat mos:

2 - 4 hg strösocker
½ - 1 g natriumbensoat
½ - 1 g askorbinsyra

Äpplena tvättas, klyves, ta bort ev. skadade delar men lämna kvar skal och kärnhus, och förvälles en kort stund i så litet vatten som möjligt (½-1 dl).

OBS! Bör ej kokas sönder. Om äpplena kokas sönder så blir det svårare att passera dem i matberedare eller kvarn. Äpplena passeras och "avfallet" passeras om två gånger.

Moset mäts efterhand i litermått och kokas i ca 10 minuter

Därefter tillsätts sockret och moset får koka i ytterligare 5 minuter.

Natriumbensoatet löses upp i lite mos, innan det blandas i det övriga moset.

En tillsats av askorbinsyra ger moset frisk smak och färg.

Moset hälls upp i väl rengjorda glasburkar.

Personliga (Bi) tips:
- Jag brukar koka ganska mycket mos när jag ändå är igång. Var sats kan dock inte vara för stor då blir det svårt att få äpplena jämnt mjuka innan passeringen.
- För att moset skall hålla färgen bättre brukar jag låta mina äpplen ligga i kallt vatten tillsammans med några skivor citron under tiden jag klyftar äpplena det vill säga innan jag börjar fylla på i grytan.
- För att förbättra hållbarheten på det färdiga moset brukar jag skölja burkar och lock med Atamon. Burkarna sätter jag dessutom; ovanpå en tidning, på en plåt i ugnen på knappt 100 grader och låter dem vara riktigt varma när det färdiga moset slås på. Locken får ligga i Atamon tills det är dags att skruva på dem - medan burkarna fortfarande är varma.

Äppelsylt med ingefära

1 kg syrliga äpplen
2 dl vatten
6 dl Strösocker
några bitar hel ingefära
1 kryddmått natriumbensoat

1. Skala äpplena och tag ur kärnhuset. Skär äpplena i tärningar.
2. Koka upp vatten, socker och ingefära i en gryta. Låt det koka ett par minuter. Lägg i äppeltärningarna och koka på svag värme under lock tills äpplena är mjuka men ej har kokat sönder. cirka 15 minuter.
3. Drag grytan från värmen och skumma mycket väl.
4. Rör ut natriumbensoat i lite av sylten och blanda därefter ner det i grytan.
5. Häll upp sylten i väl rengjorda varma burkar och tillslut dem omedelbart.
Förvara mörkt och svalt.


Torkade nypon
Plocka färska nypon.
Skär av en liten hatt vid blomfästet och rensa ut kärnorna. Skölj dem väl i kallt vatten så vi får bort de vassa fröna.
Torka dem i svag ugnsvärme tills de är helt torra.

Nyponsoppa
För att koka soppa på de torkade nyponen behöver vi stöta dem i mortel så de kokar fortare.

½ l torkade nypon
1½ - 2 dl vatten
1 dl socker
2 msk potatismjöl

Koka upp nyponmassan, späd till önskad styrka och avsmaka med socker. Red soppan med potatismjölet utrört i lite vatten.

Plommonchutney

Ingredienser
ca 1 liter

1 kg plommon t ex Opal
2 gula lökar
2-3 vitlöksklyftor
1 röd chili t ex spansk peppar
2 1/2 dl råsocker
2 dl vatten
1 dl vitvinsvinäger
4 kanelstänger
1/2-1 tsk salt

Gör så här
Skölj, halvera och kärna ur plommonen. Skala och hacka lök och vitlök. Skölj, kärna ur och finstrimla chilin. Lägg plommonen, de båda löksorterna och chilin i en gryta. Tillsätt socker, vatten, vinäger och kanelsstänger. Låt koka upp och sjuda under lock ca 45 min. Smaka av med salt.

Häll upp chutneyn i väl rengjorda burkar. Förvara i kylskåp. Hållbar ca 6 mån.

Plommonchutney är gott att servera till stekta och grillade kött- och fågelrätter men även till dessertostar.

Personliga (Bi) tips:
- När man skall koka plommon så de ändå blir mosade kan man lika gärna nöja sig med att skölja dem noga, räkna hur många plommon man lägger i och sedan plocka upp kärnorna efterhand som plommonen kokar sönder och kärnorna flyter upp till ytan.
- Frys in hela plommon och skriv antalet utanpå påsen. Då kan du i princip börja koka direkt från frysen.

Med dessa recept i minnet kan man lämpligen skapa något med, om eller av höstskörden. VI återkommer som sagt med alster mot slutet av september. Håll ögonen öppna. =)

av Birgitta/Bi

6e september 1492 avseglade Christofer Columbus från Kanarieöarna på sin första resa västerut. Vi inspireras av detta och skapar om viktiga upptäckter som vi gjort i livet, om att vara upptäcktsresande i våra egna liv.

Första resan västerut (3 augusti 1492 till 15 mars 1493) startades i och för sig den 3 augusti från Palos de la Frontera vid Huelva men på grund av ett brott på skeppsmasten på karavellern Pinta fick de tre skeppen redan efter tre dagar göra halt på Kanarieöarna medan masten reparerades.

Efter en månad stod skeppen åter klara och den 6 september seglade så skeppen vidare på vägen västerut. Flera gånger under resan uppstod fara för att matroserna skulle göra uppror av missnöje eller rädsla, men Columbus lyckades lugna dem genom förklaringar och dessutom växte snart tecknen på ett nytt fastland: man kunde sikta fåglar och landväxter som drev i vattnet.

Vi skapar om de upptäckter vi gör i vår vardag antingen i samband med EFIT (Ett Foto i Timmen) eller från våra sommarminnen. Vi inspireras också av detta citat av Christopher Columbus ...

"... for this purpose I determined to keep an account of the voyage, and to write down punctually every thing we performed or saw from day to day, as will hereafter appear."

med svensk översättning

"... för detta syfte bestämde jag att skriva om hela denna resa, att noggrant skriva ned allt vad vi uförde eller såg från dag till dag, så som det fortsättningsvis kommer att framgå ..."

... och använder oss av därför av en journaling som "punktligt skriver ner var sak vi utfört, sett eller upplevt dag för dag", det vill säga att vi skapar med en stark betoning på journaling och använder oss av minst 5 bilder.

Upptäcktsresande i våra egna liv
Tänk, visst är det väl fantastiskt att tänka sig att var dag är ny och att vi ständigt får nya möjligheter att upptäcka livets alla skeenden både i stort och smått. Att ständigt få samla nya erfarenheter och berikade av den kunskapen de ger få gå vidare i livet bara för att på nytt få möta nya erfarenheter.

Malte är en av dem som förhoppningsvis har mycket att se fram emot i form av nya utmaningar och ting att utforska.




En ung man som redan har kommit en bra bit på väg är maxells son. Det finns dock fortfarande många spännande upptäckter att göra och nya saker att få pröva på.




Det är dock inte bara i barnaåren man gör nya upptäckter, livet är fullt av dem. Det finns desvärre också många erfarenheter man önskar att man slapp men som ändå kan erbjuda nya upptäcktsresor både på ett yttre och ett inre plan.


En tragisk historia som innehåller både skratt och gråt. En händelse i livet som är väl värd att dokumentera.

Vi är annars ganska dåliga på att dokumentera vardagen. Visst kommer kameran fram lite nu och då men handen på hjärtat, blir det inte ofta vid "tillrättalagda" tillfällen som kalas, semesterresor och så vidare. Ett bra sätt att faktiskt dokumentera den tråkiga vardagen är att bestämma sig för att bara göra det - rakt av med ett foto i timmen.


Inte särskilt spännande men ändå ett väldigt tydligt tidsdokument. Om man nu inte vill ta ett foto i timman så kan man i vart fall dokumentera på "projekt"-basis så som Kosepute har gjort. Projekt renovering!


Vare sig det har rört sig om upptäcktsresan genom livet, resan i det inre eller genom en dag eller ett projekt så har vi alla haft hjälp av vår dokumentation när vi har tagit fram våra alster.

Hur ser det ut för dig - hur ter sig din upptäcktsresa?

Glöm inte samla dina erfarenheter inte bara i ditt inre utan också i form av foto och text. Det är extra spännande att kunna gå tillbaka och granska dessa tidsdokument när ytterligare en tid har förflutit och nya erfarenheter och upptäckter har samlats i din "kappsäck".

Länkar
Wikipedia om Christofer Columbus

Varmt välkommen Diana!

Så här kom jag i kontakt med scrapping och kortmakeri: Hösten 2006 letade jag inspiration till en filt i mormorsrutor som jag skulle virka. Jag hamnade på ett forum och även fast jag inte alls var intresserad av att börja med scrapbooking så fanns det väldigt mycket fint att titta på där... Januari 2007 var jag på väg ner i träsket, och där har jag befunnit mig sen dess!

Mitt bästa scrapminne: En stor pysselträff jag var på i Göteborg hösten 2008 som kallades för POG (PysselOrgieGöteborg). En hel helg med pyssel kan ju inte vara fel!

Mitt sämsta scrapminne: Jaa.. Jag vet faktiskt inte..? Det är väl om jag skurit mig på något papper någongång :)

När jag kommer över Alladins lampa ska jag passa på att önska mig: De resterande 72 Copic Ciao-pennor som inte bor hos mig redan.

Mitt goda råd till alla som skapar: Om du kör fast: Kika runt på nätet, hitta något snyggt och utgå från det så tycker åtminstone jag att det är lättare att komma igång igen. Och även om man tänker att "nu gör jag precis som den här personen gjort" så brukar det sluta med att man ändrat på både det ena och det andra och vips så skapar man igen!

I övrigt vill jag säga ... Jag är 26 år och bor i Kristinehamn i Värmland. När jag inte scrappar pluggar jag till sjuksköterska. Innan jag började med den här hobbyn är "kreativ" det sista ordet folk skulle beskrivit mig som. Så, om jag kan, då kan alla!

Länk till min blogg: http://sayurii.blogg.se/

Varmt välkommen pixelit!

Så här kom jag i kontakt med scrapping och kortmakeri: Någon gång under 2006 då jag ville göra ett album till mina barn

Mitt bästa scrapminne: Svårt att välja ett, men första scrapträffen hos mig med Vi i femman(vårt tjejgäng)

Mitt sämsta scrapminne: När jag skulle göra ett beställningskort och allt liksom bara blev fel samt tidspressen var stor

När jag kommer över Alladins lampa ska jag passa på att önska mig: En stående prenumeration på allt som släpps på CHA

Mitt goda råd till alla som skapar: Tänk utanför boxen!! Det är bara du som begränsar dig själv och det är du som ska bli nöjd, inte någon annan!

I övrigt vill jag säga ... fortsätt skapa och ha roligt när du skapar, för det märks. Underskatta inte alla saker du kan använda i hemmet när du skapar, det behöver inte vara det senaste materialet som du köpt för att det ska bli vackert:) Scrap on dudes!

Länk till min blogg: http://pysselrum.blogspot.com/

Dags för en ny månad igen. Vi välkomnar nya gäster och säger tack till andra.

Tack!
Denna gång ger vi ett stort tack till Livethososs/Anna som gästat oss under augusti månad. Vi hoppas se mer av henne i framtiden samtidigt som vi alla också kan följa henne i hennes egen blogg.

Vi säger också ett stort tack till sarateres som varit fast inspiratör och önskar henne lycka till med en hektisk och intressant höst.

Nya gästinspiratörer i september
I september har vi äran att få ta del av inspirerande och kreativa alster från två nya gäster. Håll dig ajour med uppdateringar i Skrotbokens blogg. I början av den nya månaden kommer gästerna att presenteras. Det blir, i vanlig ordning, en härlig inblick i deras skapande och deras kreativitet.

Nya fasta inspiratörer från och med september månad
Du kanske noterade att vi tackade av färre gäster än vad vi haft under föregående månad. De övriga är kvar och har övergått till att vara fasta inspiratörer. Denna gång välkomnar vi hela tre nya fasta inspiratörer. Det är Cajabas, Koseputes och Pippins skapande och alster som vi gladeligen kommer att få se mer av. Välkomna!

Kontakta oss
Vi ser återigen fram emot en fantastisk och rolig månad där kreativiteten tillåts flöda så fritt som den kan. Se till att du håller dig ajour med vad som händer här under hela månaden.

Vi påminner om att du alltid är välkommen att höra av dig till oss med tips och idéer. Vill du vara vår gäst eller känner du till någon som du tycker borde vara det? Skicka in en intresseanmälan till Skrotboken på skrotboken(snabel-a)gmail.com.

Samma adress gäller för den som är intresserad av att sponsra Skrotboken och göra reklam för sin verksamhet.

Välkommen till september månad - den första "riktiga" höstmånaden!