av Birgitta/Bi

Spänningen var stor fredagen den 16 februari för 90 år sedan. Howard Carter; under överinseende av en skara inbjudna gäster, påbörjade arbetet med att sakta och med stor försiktighet knacka loss de fastmurade stenar som dolde ingången till Tutankhamons gravkammare. Med anledning av detta presenterar vi alster där vi på valfritt sätt har använt oss av hieroglyfer.

Det som föregått denna dags händelser kan du finna mer om nedan i detta inlägg. Ur texten nedan ...

Carter gör ett litet hål i dörren och Lord Carnarvon frågade:
- Kan ni se något?
- Ja underbara ting - underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld, svarade Carter.

Att guld passar bra även till nutida tolkningar kommer vi att få se då vi tittar närmre på dagens alster. Nutida tolkningar med hieroglyfer - underbara ting!
Innan dessa visar vi dock ett exempel på hur hieroglyfer kan se ut.


cri_kee hälsar oss välkomna med ett suggestivt svartvitt kort med en för tillfället passande hälsning. ;)


Vill du också prova att skriva med hieroglyfer, då kan du till exempel prova den "Hieroglyphic typewriter, hieroglyphics translator" som finns länkat till nederst i inlägget.
Nu är det dags att förgylla tillvaron. maxell ger ett historiskt perspektiv.




Även Chruss har smittats av guldfebern.


Många härliga stämplar. lillylva gör liksom cri_kee och skriver en hälsning på sitt kort.



Pippin har gjort en layout med titeln "Walk like an Egyptian", en gångstil som är väldigt bekant om man någonsin besett ett studentspex vid namn Uarda. Som Lundabo har jag gjort det ett antal gånger. Hela föreställningen spelas vänd i profil mot publiken. =) För övriga är kanske låten, med samma titel, av The Bangles mer bekant.


Det var de alster jag hade att bjuda på idag. Fortsätt dock gärna läsa om Howard Carter och utforskningarna nedan.

Fotona nedan är tagna av Bi och Sam(med mobilkamera) på den fantastiska utställningen Tutankhamun - Graven och skatterna som visats i Malmö 15 sept 2012 – 17 feb 2013.

Konungarnas Dal ...
1914 kunde Howard Carters sponsor Lord Carnarvon äntligen få utgrävningstillstånd för Konungarnas Dal i och med att Theodore M Davis på grund av dålig hälsa var tvungen att ge upp sitt arbete där. En chans som Lord Carnarvon och Howard Carter väntat länge på.

Äntligen var den "deras", Konungarnas dal, dalen som vid tiden ansågs vara tömd på skatter efter många års gravplundring och arkeologiska utgrävningar. Howard Carter var dock säker på att det borde finnas en grav tillägnad Tutankhamon och hans intuition sa honom att den borde vara lokaliserad just här. Dock kom första världskriget emellan och utgrävningarna fick vänta.

Först 1917 kunde utgrävningsarbetet påbörjas på allvar. Under de följande fem vintrarna arbetar en här av arbetare med att successivt gräva bort de högar från gamla utgrävningar, som hopade sig mellan ingångarna till de redan öppna gravarna. Carter och hans män arbetar sig systematiskt vidare dock utan nämnvärt många fynd. Inför den sjätte vintern beslutar sig Lord Carnarvon; som hitintills bekostat hela utgrävningen ur egen ficka, för att det är för dyrt och vill lägga ner arbetet helt. Howard Carter lyckas dock med viss möda övertala Lord Carnarvon att sponsra ytterligare en utgrävningssäsong.

Lyckan vänder ...
Carter är medveten om att detta är sista chansen och han förstår att utnyttja den.

Den fjärde november 1922, bara tre dagar efter att arbetet återupptagits meddelar en förman att man har frilagt ett steg uthugget i klippan. Det visar sig vara det första steget ned till ingången till en grav. Efter att ha gjort ett litet hål i den sigillförsedda dörren och därinne fått se en gång fylld från golv till tak med sand och bråte, skickar han ett telegram till Lord Carnarvon "har äntligen gjort en underbar upptäckt - stop - en storslagen grav med orörda sigill - stop - har täckt över den samma till er ankomst - stop - gratulerar - slut".

Två veckor senare ankommer Lord Carnarvon och dennes dotter, lady Evelyn och Carter kan äntligen få fortsätta arbetet med att utforska de olika kamrarna.

Jag ser underbara ting ...
Gången rensas försiktigt och den igenmurade dörren till förmaket nås. Carter gör ett litet hål i dörren och Lord Carnarvon frågade: "Kan ni se något?"

"Ja, underbara ting - underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld", svarade Carter.


Arbetet går långsamt framåt och allting dokumenteras noga med moderniteten fotografering, skriftlig dokumentation och avmålning av funna objekt och dess fyndplatser. Arbetet tar lång tid då just dessa kammare varit utsatta för plundring under faraonernas tid och många saker ligger slängda huller om buller.

Bara i förmaket/första kammaren kunde 600-700 objekt registreras. Rummet var så överfyllt att det var svårt att lösgöra ett fynd utan att skada ett annat. Finurliga konstruktioner av stöttor fick byggas för att hålla alla ting på plats varefter en sak kunde dokumenteras och flyttas.

Den 16 februari 1923 är så dagen inne. Allt är förberett och klockan två på dagen samlas de som blivit inbjudna till att övervaka öppnandet in till själva gravkammaren. I förmaket har stolar ställts ut till åskådarna och ett litet podie är uppbyggt framför dörren så Carter och når upp till den övre delen av porten.

Han lokaliserar träöverliggaren och lösgör försiktigt putsen och sakta och med stor försiktighet pillar han bort de små stenar som utgör portens översta lager. Efter cirka 10 minuters arbete har han fått upp ett så stort hål att han kan kika in. Det är en förbluffande syn som möter honom. Av allt att döma är det en kompakt mur av guld. Detta visar sig senare vara en enorm kista i guld som är byggd för att skydda själva sarkofagen. Det är den första av fyra.


När de kommit vidare in i gravkammaren upptäcks ytterligare en kammare, en skattkammare fylld av skatter.

Det är det största gravfyndet någonsin.

Tutankhamon
Tutankamon, födelsenamn Tutankhaton, född 1358 f.Kr., död 1339 f.Kr., var en egyptisk farao av den artonde dynastin under en period känd som Nya riket. Han blev farao vid 11 års ålder, cirka 1347 f.Kr.

Han fick namnet Tutankhaton, som betyder levande bild av guden Aton men senare tog han namnet Tutankhamon som betyder levande bild av guden Amon. Hans far, farao Akhenaton hade infört monoteism men Tutankhaton återinförde polyteismen med Amon som huvudgud och ändrade då sitt namn till Tutankhamon.

Tutankhamon var gift med sin några år äldre halvsyster Ankhesenamon, dotter till Akhenaton, deras gemensamme far, och drottning Nefertiti. Ankhesenamon födde två för tidigt födda döttrar, som inte överlevde. Tonårsföräldrarna sörjde och mumifierade de två barnen, vilket var ovanligt.

Bland de gravfynd som gjordes finns inskriptioner som visar farao i privata scener vilket var unikt.



Hieroglyfer
Hieroglyfer, grekiska hieroglyphikos (heliga tecken), kallas den fornegyptiska bildskriften. Totalt fanns cirka 800 tecken, vilka uttryckte ord, bokstäver eller bokstavskombinationer.

Hieroglyfskriften uppstod förmodligen efter inflytande av kilskriften ca 3000 år f.Kr. Ett enskilt hieroglyftecken kan ha tre olika funktioner beroende på sammanhanget: logogram eller ideogram (återger ett ord), fonogram (återger konsonantljud) eller determinativ (klassificerar det redan skrivna ordet). I likhet med de allra flesta semitiska språk återges endast språkets konsonanter (alltså ej vokalerna) i hieroglyfskriften.

Genombrottet för tolkningen av de egyptiska hieroglyferna skedde år 1822 genom Jean François Champollions publicering av sin studie av de tre parallella texterna på Rosettastenen. Stenen (sedan år 1802 i British Museum) har en inskrift bestående av 14 rader hieroglyfer, 32 rader demotisk skrift och 54 rader grekiska.


Med detta lämnar vi det gamla egypten. För mer intressant information hänvisar jag till länkarna nedan.

Länkar
Hieroglyphic Typewriter hieroglyphics translator
Wikipedia om KV62
Wikipedia om Tutankhamon Wikipedia om Hieroglyfer